Aftonbladet – 29 september 1864, sida 2

I Fedrelandet läses följande utdrag ur et bref från Stockholm: Jag har nu kommit tillbaka från mitt besök i Köpenhamn, bland hvars vackraste byggningar jag räknar det nya universitets biblioteket, ett af de skönaste bokslott i Europa. Jag lofvade att, så snart jag kom hem till Stockholm, samla och meddela er några upplysningar om vårt härvarande kongl. eller riksbibliotek. Här är nu hvad jag antager kunna vara af intresse för er och edra vänner. Såsom ni vet, är denna Sverges värdefullaste historiska och litterära inrättning inhyst i första våningen uti den ena Logårdsflygeln i det kongl. slottet. Det flyttades dit år 1768. Då bestod det af ett obetydligt antal böcker, hvilka egentligen blott voro lemningar efter den stora plandringen 1654 och den förhärjande slottsranden 1697, föga förökadt under en lång krigstid, utan något statsanslag, som är värdt att nämna, och utan lämpligt förvaringsställe. Det årliga anslaget fortfor att vara högst obetydligt till 1823 års riksdag, då det förhöjdes till 4500 rdr. Några gynsamma omständigheter, såsom införlifvandet af konungarne Gustaf III:s och Gustaf IV:s boksamlingar, hade dock redan så betydligt förökat förrådet, att en utvidgning af lokalen redan år 1805 måste företagas genom ombyggande af den stora salens öfversta afdelning, balkongen. Med det förökade, om också knappa, penninganslaget växte också samlingen, så att man omkring år 1820 nödgades uppresa några för dager och utrymme mycket menliga hyllor på det öfversta galleriet, och på 1830talet dylika i det mellersta galleriet. Sedan årsanslaget vid 1844 års riksdag blifvit förhöjdt till sitt nuvarande belopp, 12,000 rdr, och pressens alster häri landet blifvit mångdubblade, hvartill komma flera högst betydliga gåfvor, har samlingen antagit allt större och större dimensioner, så att äfven det nedersta galleriet på 1840-talet måste belamras med hyllor på golfvet, alla vråar, som kunde uppletas, såsom fönstersmygar, dubbeldörrar, förstugor, magasiner och dylikt, förses med skåp och hyllor och i början af 1850-talet stora hyllor uppsättas tvärs öfver den stora salen, hvars utseende derigenom alldeles förstördes. Men genom denna opåräknade tyngd uppstod fruktan för att hvalfvet derunder icke skulle förmå bära den, och man sökte andra utvägar för tillökningen. Sålunda hyrdes 1855 det s. k. ?Fiskarebuset? i närheten af det nya museum, dit man då trodde sig snart kunna inflytta biblioteket. I detta eländiga skjul äro nu 23,000 band uppställda. Vidare uppsattes hyllor längs golfvet istora salen för att mottaga de dyrbara gäfvorna från bibliotekarien och ridd. G. E. Klemming samt vetenskapsakademien. Slutligen fick man en mindre lokal, en låg och mörk, alldeles orimlig och opassende entresol i