Aftonbladet – 27 september 1864, sida 4

Carl Björktuvd. ett barn af samhällets fattigaste klass, blef vid tolf års ålder enögd och vid tjugofyra år stenblind på det återstående ögat. Genom H. M. Enkedrottningens synnerliga nåd flek han då vid Manilla åtnjuta undervisning i korgmakareyrket, hvilket han, sedan han från Institutet utgått, med flit och ätven med temlig framgång idkade, etter att dock först hafva ar den välgörande alls mänheten begärt och erhå lit understöd. — Allt gick bra: den blinde försörjde sig redligen och prisade Gud att ej längre veholva ligga någon till last, då han under sistlidne vinter nedlades på sjuksängen, deritrån han sedermera aldrig uppstått. ej heller eger något hopp att snart kunna uppstå och ånyo börja arbeta. — Det är högst ogerna och med djupt svidande hjerta, som han ser sig nödsakad att ånyo vända si; till sina medmenniskor, för att i sin stora nö bedja om en skärt. Dock — hvad är att göra, då bungerdöden hotar och inre och yttre mörker gå i jemnbredd? — Adle menniskovänner, g.fven nonom en skärt och rädden honom från förtvitlan! I Hr Rydelii Boklåda, Regeringsgatan N:o 28, emottagas och redcivisas de möjligen inflytande gorihetsfulla gåtvorna. Der finnas älven den olyckliges prestoch läkarebetyg, och vidare upplysningar kunna erhållas hos undertecknad. Stockholm i September 1864. — . WILHELMINA STALBERG. (Se Adresskalendern.)