rätt att besitta dem, kunde han ej heller ega rätt att bortgifva dem. H. M:ts regering har med afseende å denna fråga alltid haft en solid och varaktig fred för ögonen. Afven vid tilfälien, då det kan försvaras att frångå den uppgörelse, som blifvit träffad genom upprättade och erkända traktater, är det väsentligt, att den nya uppgörelsen icke är behäftad med den förras svagheter -— att, om elementerna till nya besittningar förenas och nya undersåtliga förpligtelser fordras, nationerna tillfredsställas och verkligen erkänna de nya fredsvilkoren såsom permanenta. Det är från denna synpunkt som H. M:ts regering innerligt önskar att se de hertigdömens tramtida öde, som nu skola skiljas från Danmark, afgjordt på ett skyndsamt och tillfredsställande sätt. en vill se de önskningar rådfrågade, som näras af befokningen i dessa hertigdömen med afseende å valet af deras blifvande regent, och att se hertigdömena erhålla fria konstitutionella institutioner. Endast och allenast på detta sätt skall Europas fred och välstånd såväl som hertigdömenas framtida lugn kunna betryggas, ty H. M:ts regering kan uti intet hänseende betrakta utsigterna till en varaktig fred betryggade, förrän man ärligt och fullständigt rådtrågat de af befolkningen i hertigdömena Holstein, Slesvig och Lauenburg närda önskningar. Ett ordnande, som lemnar åsido dessa önskningar och undertrycker fria institutioner, skall blott blifva en ny källa till oro och skakningar inom Europa. Ni behagade uppliäsa denna depsch för hr v. Bismarck och meddela honom en atskrift deraf. Jag förblifver c. CUndert.) Russell. Enligt Deutsche Allg. Zeit. och flera andra blad skall Danmark på Rysslands anmodan tillåtit storhertigen af Oldenburg att beEN dokumenter angående hans arfsrätgheter till Holstein och Lauenburg, hvilka finnas uti de danska arkiverna. Augustenborgaren har den 21 d:s på aftonen inträffat i Altona och genast fortsatt vägen till Hamburg. Om resan gäller Dockunhuden eller Berlin, vet man ännu intet be stämdt; några tro, att arfprinsen begifvit sig ut på resor för att låna pengar. Om den hertigliga kassans sorgliga tillstånd gifver en korrespondent från Holstein till Nordd. Allg. Zeit. för den 23 dennes följande intressanta upplysningar: Disternbrooker-hofvets finonser äro redan för längesedan inskränkta till bazar-inkomsterna från medlidsamma damer, som ännu beständigt tro, att de skola blifva danskar, om de icke brodera mattor och sy nattmössor, och hvilkas ifver man underhåller genom rykten att alla jordens stormakter blifvit ense om att göra prins Friedrich till hertig. Tillåt mig dess-: utom anföra ett annat rykte, som eljest skulle dö bort inom den augustenborgska oressen. Man berättar nemligen, att prineen för omkring 14 dagar sedan vändt sig ill storhertigarne af Weimar och Baden, samt hertigen af Koburg och fursten af Waldeck, för att få låna en summa af :00,000 Rthlr, men af alla fått ett höfligt fslag. En tröst under all denna ledsamret är måhända — skratta icke, jug ber — tt patrioterna i Gläckstadt ämna uppresa n minnessten på den plats, der prinsen len 24 December inkognito steg i land. ir detta icke odödlighet under fabriksris? Nästan alla embetsmän under intendentuen, förvaltare, skrifvare, kassörer 0. 8. v. kola efter hvad det säges, blifvit afskedade ill den 1 Oktober, detsamma gäller om ett tlörre antal lasarettssergeanter och förvalare. Från Middelfart skrifves den 23 dennes, tt på sednare tiden litet emellan öfverlöare ditkommit från den allierade armån. ;ålunda kommo i onsdags tvenne dylika i ivila kläder, som de, Gud vet på hvad sätt, örskaffat sig, och i torsdags kom en kaalleriunderofficer med hederstecken för 8 rs trogen tjenst; han kallar sig Zugfiher. Huruvida dessa öfverlöpare skola återändas eller icke, vet man ännu ej; de hafva mellertid blifvit förda till öfverkommandot Odense.