Aftonbladet – 22 september 1864, sida 3

dödlighet. Den första epidemien iakttogs på Rägen i början af år 1561 på godset Vorwerk på halfön Jasmund, kort efter det slagt verkställts. Fläsket af det inficerade svinet hade blifvit skickadt rundtomkrin till närbelägna gårdar, så att sjukdomsfallen förekommo spridda öfver ett temligen stort distrikt, ehuru de knappt synnerligen öfverstego ett halft tjog. Alla epidemierna visa sig för öfrigt, säsom det var att förmoda, mycket likartade; kort efter sedan det sjuka djuret blifvit slagtadt, börja sjuk domsfall visa sig, hvilka i början antagas för en epidemisk diarrhe eller någonting dylikt, till dess inträdandet af mera karakleristiska symptomer snart röja sakens rätta sammanhang. Ofta är det slagtaren sjelf och hans familj som angripas först och häftigast, något som äfven kan begagnas till gledning för igenkännandet af epidemiens nna natur. De betydligaste epidemierna ha varit den i Kalbe an der Saale från medlet af Juni till medlet af Juli 1862, hvarunder 35 personer angrepos och 8 dogo, och den stora epidemien i Heltstädt, hvilken icke litet bidragit att sprida törskräckelsen för trichinerna. En slagtare hade sistlidne höst levererat korf dels till en privat högtid, dels till en fest, som patriotiska medborgare firade i anledning af slaget vid Leipzig den 18 Oktober. Kort derefter blef slagtarfomiljen sjelf sjuk och tillika en mängd af dem, som hade deltagit i de nämnda högtidligheterna, samt en och annan af slagtarens öfriga kunder. Inalles angrepos under denna epidemi 158 personer, af hvilka 27 dogo. Det upplystes genom sedermera företegna undersökningar, att hela epidemien var att tillskrifva ett enda svin, som blifvit slagtadt den 6 Okt. (Varta. följer.)