Aftonbladet – 21 september 1864, sida 2

dagsfullmäktigen Josef Holm blifvit utsedda; i utskottet för kommunikationsväsendets befordrande: kammarh. Paykull, häradshöfding Rönqvist, hemmansegaren A. Östervall, borgmästaren Gezelins och öfverjägmästaren v. Bahr; i utskottet för helsovård och undervisning: hrr Tamm och Vallenius, prosten wv. Friesen, häradshöfding Barthelson och riksdagsfullmäktigen Matts Pehrsson ; i utskottet för frågor, rörande allmän ordning och säkerhet, m. m.: frih. Stjernstedt, kyrkoherden Janzon, landtbrukaren Heaardt samt Gustaf Larsson i Rönsbohl och Jan Pehrsson i Kungsberga, samt slutligen i utskottet för upprättande af tingets utgiftsoch inkomststat: kongl. sekreterarne Odeibera och Silfverstolpe, advokatfiskal Hörstadius, landtbrukaren Vener och postmästaren Lindstedt. Härelter remitterades till vederbörande utskott följande från föregående landsting uppskjutna ärenden, hvilkas Behandling då öfverlemnades åt en komitå, bestående af följande ledamöter: grefvarne Liljencrantz och Anckarsvärd, kammarherre Paykull, brukspatron C. A. Tama och prosten v. Friesen. Nämnde komitå har nu afgifvit sina utlåtanden, hvarföre vi här nedan i största korthet redogöra. 1:0) Med anledning af Anders Ericssons i Engaby vid förra landstinget väckta motion om ett gemensamt räddningsinstitut för faderoch moderlösa barn, hvilket ärende varit öfverlemnadt till förenämnde komitås åtgärd, ha komiterade, som afstyrkt motionen, i stället hemställt, det landstinget till konungens befallningshafvandes, eller ock särskild utsedd styrelses disposition, ville ställa en viss mindre summa, för att efter ansökning af vederbörande kommunalstyrelser och efter noggrann pröfning af förhållandet, användas till bidrag för föräldralösa barns underhåll, utöfver de belopp, som kommunerna dertill erlägga, för att bereda de personer, hvilka åtaga sig sådana barns vård, högre ersättnin och sålunda underlätta anskaffande af derti lämplige personer. Grefve Anckarsvärd har uttalat en från de öfriga komiteledamöterna något skiljaktig mening. 2) Med anledning af sednaste landstings hemställan om åtgärders vidtagande för fiskodlingens befrämjande och fiskets ökande, har länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott afgifvit ett utlåtande, hvaraf inhemtas. att nämnde utskott uppdragit åt kammarherre Paykull och fiskeriintendenten Widegren att anställa lokala undersökningar af sjöarne Walloxen och Säbysjön inom Knifsta och Östuna socknar, och ha dessa befunnits särdeles tjenliga för det afsedda ändamålet. För att i sin mån medverka till inrättande af en anstalt för undervisning i fiskodling hafva strandegarne åtagit sig att anlägga nödiga kläckningssumpar och yngeldammar, och friherre Hermelin på Noor att under vissa vilkor af ersättring upplåta bostad och lemna vedbrand åt föreståndaren och elever. . På grund häraf har förvaltningsutskottet, som tilbka uttryckt den mening, att nämnde anstalt borde ordnas så, att den kunde flyttas hvart femte år, föreslagit att tinget dertill skulle bevilja ett årligt anslag af 1750 rdr, hvaraf 700 rdr till lön åt föreståndaren, 500 dito till hyra för bostad, m. m., en lika summa till inköp af redsskap, rudimaterier m. m. samt till andra utgifter 250 rdr. 3:o I anledning af de motioner, som vid förra landstinget väcktes rörande sjukvårdens ordnande och utvidgning? inom länet samt öfverlemnades till behandling åt samma komiterade, hafva dessa tillstyrkt att nuvarande landsting måtte besluta upprättandet af ett mindre lasarett i Östhammar, så fort kan, och att kostnaderna derför skulle bestridas af länets tillgångar med undantag af det utaf staden Östhammar redan utfä e bidrag; att denna kostnad fördelas på två år på det sätt, att 2000 rdr anslås at landstingskassan för hvartdera året 1864 och 1865, och återstoden fylles ur länets kurhuskassa, hvarjemte åt landshöfding Filjenerantz uppdrages att besörja om ritningsoch kostnadsförslags upprättande. Komiterade hafva äfven förordat inrättande af en sjukanstalt i Södertelje, men i saknad af uppgifter å de bidrag, som kringliggande kommuner kunde finna sig uppmanade att vilja dertill lemna — enskilda personer lära äfven erbjudit sig att bidraga — ha komiterade uppskjutit med att afgifva något bestämdt förslag 1 denna del. 4:o Upsala domkapitels skrifvelse till konungens befallningshafvande i Stockholms län med anhållan, att nämnde befallningshafvande måtte till nuvarande landsting aflåta förslag om anvisande af bidrag från länet för uppförande af ny lokal för Upsala högre elementarläroverk. Kostnadsförslaget till denna byggnad, som finnes domkapitlets skrifvelse bifogadt och är upprättadt af professor F. W. Scholander, uppgår till 300.000 rdr. På Stockholms län skulle, enligt de upplysningar prosten v. Friesen lemnat till nuvarande landsting, belöpa sig ett bidrag af omkring 8000 rdr, beräknadt efter proportionen af de ynglingar från länet, som nu åtnjöte undervisning vid nämnde läroanstalt. Vid härefter företagen uppläsning af de enskilda motioner, som vid innevarande landsting blifvit väckta och nu skulle remitteras till vederbörande utskott, uppstod en i åtskilliga delar anmärknvingsvärd diskussion, hvaraf vi meddela det hufvudsakliga. Vid remiss at Gustaf Larssons motion, rörande ändring i organisationen al länets brandstodsbolag, hvi!ket motionären ansåg behöfligt, enär anledning till missnöje förmenades hafva förekommit mot nämnde bolag, så att åtskilliga socknar derur utgått och bildat ett eget, uppträdde kongl. sekreteraren Odelberg och förklarade det han ansåg sig kunna försäkra att länets brandstodsbolag vore fullt solidt samt utan tvifvel erbjöde vida större säkerhet än hvarje enskildt sådant, upprättadt af några få socknar. Deras utgående hade ej i mista mån inverkat på bolagets ställning. Hvilka de anledningar varit, som inom dem föranledt till missnöje med bolaget, derom tviflade hr Odelberg att utskottet skulle kunna lemna någon utredning, emellertid ville han ej motsätta sig remiss af motionen. Vid uppläsning af frih. Stjernstedts motion, rörande en komites tillsättande för uppgörande af förslag till en ndrad tulltaxa, uppsteg motionären sjelf och tillkännagaf att han vid motionens aflåtande ännu icke känt till civilministerns cirkulär af den 30 sistlidne Augusti, angående vissa inskränkningar i landstingets verksamhet. Med stöd af 2 i förordningen om landsting hade han ansett sig berättigad att aflåta en dylik motion, enär tulltaxan utöfvade ett väsentligt inflytande på och stode i nära sammanhang med jordbrukets och andra näringars utveckling; men nu funne han sig, efter tagen kännedom om cirkulärets innehåll, föranlåten återtaga motionen. Ordföranden lät härvid förstå att detta också var det lämpligaste. Kammarherre Paykull hade väckt en motion om skjutsens ordnande på förändrade grunder. Efter uppläsande häraf, uppmanades han af ordföranden, grefve Liljencrantz, alt närmare utveckla motionens syfte, då hr Paykull förklarade att motionen alldeles icke afsåg att ingripa i någon rikets ständers och regeringens rätt, utan endast att få en komitå, bestående af en eller flera personer från hvarje fögderi, tillsatt, som kunde undersöka och närmare taga reda på förhållandena inom länet, huruvida icke en del ästgifvaregårdar kunde sammanslås, andra föräggas på mera passande orter samt uppgörelser träffas för de resandes befordrande, hvarigenom ördelar skulle tillskyndas såväl staten som de skjutsskyldiga m. m, Ordföranden anmärkte hurusom denna fråga, hvilken i vissa delar vore en riksdagsangelägenhet och i andra delar berodde af vederbörande myndigheter, varit föremål för behandling under de sednaste riksdagarne. till hvars åtgöranden den också lämpligast borde öfverlemnas. Motionen blef dock till vederbörande utskott remitterad, sedan hr Paykull sålunda motiverat densamma. Vid föradraoning af ett utaf gamma motinanär