UTRIKES. FRANKRIKE. Tidningarne i Paris sysselsätta sig fortfarande med den schleswig-holsteinska frågan. Patrie förordar i en artikel den 13 dennes dess afgörande genom folkomröstning. Ur alla oss tillhandakomna korrespondenser från hertigdömena visar det sig?, säger tidninoen, att den allmänna meningen, på hvilken det slags diplomatiskt krig, som utkämas i Wien mellan Preussen och Österrike, gör ett lifligt intryck, samt allt mer och mer förklarar sig för åntagande af folkomröstning. Vi tro oss i dag veta, att hertigen af Augustenborg visar sig benägen att sjelf biträda detta förslag lika mycket i sin tronkandidaturs intresse som för den framtida oarantien för hertigdömenas organisation. Dessa tendenser äro af så mycket större betydenhet, som de gifva den af Frankrike tinstyrkta politiken fullkomligt rätt. Man har redan : seit, att England, som under Londonkonferensen srttesig emot dotta slags lösning, antagit den i en nyligen till kabinettet i Berlin ställd not, under det att Danark å sin sida gör anspråk på densamma r gränsfrågans lösning. En id, som på sådant sätt banar sig väg, är derigenom grundligt mogen, och vi kunna ej finna, att den preussiska regeringen, som fran början biträdde den, handlar rätt, om hon nu uppgifver den under förvändning, att fientligheternas återförnyande i slutet af Juli hade modifierat ställningen och förbindelserna. Dessa tientligheter måste tvärtom oenom det resultat, de haft, förmå Preussen att framhärda i sina första tänkesätt, och då folktendenserna i hertigdömena stå i samklang med dessa tänkesätt, skulle då kabinettet i Berlin åtaga sig den vackra rollen alt visa sig lika moderat einer segern, som det visade sig energiskt under kriget.? På de sednare Uagarne har Frankrike åter hemsökts af flera större eldsvådor. I öfre Savoyen har hela byn Moulins brunnit upp;