Aftonbladet – 19 september 1864, sida 2

Angående konferensen skrifves från Wien af den 12:te dennes till Nordd. Allg. Zeit. Fredsförhandlingarnes långsamma gäng gifver åter avledning till åtskilliga fombinationer, den ena äfventyrligare än den andra. Faktiskt är, att den finansiella frågan ännu alltid utgör den gordiska knut, hvars lösning innefattar de största svårigheter i alla riktningar. Hr von Scheel-Plessen har ännu icke fulländat sin memoire, som skall blifva grundvalen för uppgörelsen, och det kommer säkerligen att draga om en längre tid, innan den blir färdig. Dittills måste man öfva sig i tålamod, så vida icke den af mig förut omtalade utvägen, att bestämma her tigdömenas andel i Danmarks gemensamma statsskuld med en rund summa utan någon detaljerad uppgörelse, under tiden skulle vinna bifall hos konferensen och antagas. För att någorlunda tillfredsställa det politiska kunskapsbegäret, har ?Gen. Corr.? börjat meddela enstaka stycken af finansbetänkandet, så vidt det är färdigt, särskildt med afseende å Öresundsfonden, angående hvilken historikst-statistiska notiser af stort intresse blifvit uppletade. Hvad angår gränsregleringen, så lärer den särskilda kommissionen för ögonblicket hålla på att, med ledning af de specialkartor Danmark framlagt, aflägsna de olägenheter, som skulle uppstå enom ett bokstafligt utförande af fredspreTiminärerna, då det enligt dessa skulle blifva nödvändigt, att distrikter, som höra tillsammans, delades och komme att ligga på båda sidor om den nya gränsen. Köln. Zeit. innehåller följande skrifvelse från Wien af den 11 dennes: Man kunde förutse, att Frankrikes föreställningar om slesvigska frågans afgörande genom folkom röstning skulle blifva mer och mer enträgna, ju längre det definitiva afgörandet läte vänta på sig. Denna förutsättning har i verkligheten också inträffat; men icke blott Frankrike, utan äfven England och Ryssland visa på sista tiden ett så påfallande deltagande för Danmark, att farhågorna, det förhandlingarnes gång deraf skulle röna ett inflytande, som skulle skada hertigdömenas intressen, icke synas ogrundade. Det visar sig derför mer än någonsin nödvändigt, att man omsider en gång gör slut på frågan om hertigdömena och blir ense om, hvem som skall blifva deras suverän. För öfrigt saknas icke tecken, hvilka antyda, att man på afgörande ställen börjar begripa denna nödvändighet, och det antages derför icke skola dröja länge, innan hertig Friedrich insättes i sina rättigheter. Att: man icke har något att invända deremot i Wien, är bekant; men äfven i Berlin synes man på sista tiden ha försonat sig med hertig Friedrichs kandidatur. Åtmiastone påstås bestämdt, att preussiska regeringen är på väg att komma öfverens med hertigen om hertigdömenas framtida förhållanden till Preus sen, och man förutsätter att ingenting skall blifva hertigen föreslaget, som han icke såsåsom suverän kan gå in på, helst då Preussen vid detta tillfälle måste göra afseende å Österrike. Hertigens af Augustenborg andragande i arfsfrågan har här gjort ett godt intryck. Det äröfvertygande, och man anser alldeles osannolikt, att storhertigen al doffrir au Danemarc le secours qwil pourrait reclamer de notre part. Cette assurance, Vous tes autoris, Mr. le Comte, å la donner au Gouvernement Danois däns les termes memes dont jai fait usage dans cette dpåche,