I nar ingen aska vid förbränningen. Vanligen doppas det urlakade bomullskrutet, innan det torkas, i en lösning alt vattenglas. Abel och de österrikiska kemisterna tillägga likväl denna behandling ingen väsentlig betydelse; r en Lenk anser den nyttig derföre, att det lager af kiselsyra, som luftens kolsyra utfäller på krutet, inhöljer hvar sär kild bomullstiber, och minskar förbränningens hastighet. I Österrike tillverkas bomullskrut både med och utan vattenglas; den på kiselsyra rikhaltigaste sorten inpehåller 3 proc. kiselsyra. Man befarade i början, att bomullskrutets förbränningsalster skulle kunna innehålla salpetergas och blåsyra, hvilket mäste verka högst förderfligt icke blott på gevären utan äfven på manskapets helsa; men genom Kaårolyis undersökningar är afgjordt att nyssnämnda ämnen icke finnas ibland förbränningsprodukterna, och att dessa blott bestå af qväfve, kolsyra och koloxid jemte en liten qvantitet väte och kolväte, alltsammans utan verkan på gevären, och, enligt hvad erfarenheten upplyst, långt mindre besvärande i kasematter än vanlig krutrök. Då till antändnimgen fordras 1369 C. värme, finnes ingen fara för krutets antändning under tillverkningen och den sednare behandlingen. Vådan skulle egentligen kunna uppkomma vid krutets fullständiga torkning; men tio års erfarenhet har bevisat, att antändningsgraden ligger tillräckligt högt för att betrygga mot en sådan fara. Bomullskrutet skadas ej af fuktighet; man kan tiil och med förvara hufvudtförrådet i vatten, för att upptaga det derur till torkning, i mån af behof. Det har vidare den förmånen att förbrinna till färglösa gaser, utan att afgifva hvarken rök eller aska, till följd hvaraf man icke genom någon krutrök besväras vid riktningen och icke behöfver rensa geväret efter hvart skott. Vid bomullskrutets förbränning märker man den egenheten, att oaktadt det frambringar en större mekanisk verkan än vanligt krut, hetta dess förbränningsalster likväl min :re än det vanliga krutets. Detta efterlemnar, som bekant är, 32 proc. aska, som till en del utkastas ur geväret vid explosionen; bomullskrutet efterlemnar deremot ingen aska, och förbränningen är sannolikt derföre hastigare. Denna hastigare förbränning ansågs länge för ett stort fel; men den är tvärtom en fördel, emedan Lenk har visat alt man kan afpassa den efter godtfinnande; dertill behöfves blott att förändra bomullskrutets fysiska sammanhang. Lenk förändrar heten hvarmed antändningen fortgår, från 00-33 (1 fot) i sekunden, till 330 (1115 fot) d. v. s. ljudets hastighet vid 0? luftvärme. Man använder det hastigt exploderande bomulslkrutet till sprängsatser: alltså för bergskott, minor och bomber; hvaremot det långsammare begagnas till laddning i skjutvapen. ill frambringande af en hastig förbränning af hela laddningen måste bomnllskrutet inneslutas noga och starkt der det skall afbrinna. Orsaken är att de glödande gaser, som i första antändningsögonblicket utvecklas, måste genomtränga hela massan för att kunna antända den; och för att tvinga dem dertill fordras ett yttre motstånd. Men detta behöfver icke vara stort. Antänder man, t. ex. en fjerding bomullskrut, sedan det blifvit uttaget ur fjerdingen och väl upptofvadt, så blir verkan deraf! ganska obetydlig; ty förbränningen sker då långsamt. Deremot sker explosionen mycket våldsamt om krutet ännu är qvarifjer) dingen, ty det yttre motståndet, hurn ringa . det än är, föranleder då en hastig antänd-: ning. Man kan afbränna en tämligen stor men lös totte bomullskrut på flata handen nästan utan känsla af värman och explosionen. Lenk har experimentalt undersökt de förhällanden som inverka på explosionens hastighet och framställt bomullskrut som för-. brinner långsammare än vanligt krut och hvars verkan inskränker sig till en jemn tryckning utan sprängningsfenomener. Han har funnit att när 0,0283 kubikmeter (1,31 kubikfot) innehåller 5 kilogrammer (11,76 T) bomullskrut, så blir den ballistiska verkninoen lika stor med den af 23 till 27 kilogrammer vanligt krut, inneslutet i samma rum (i medeltal skulle bomullskrutets kraft alltså förhålla sig till det vanliga krutets, ! som 5 till 1). Men af vapnets och projek-t tilens beskaffenhet vid olika tillfällen berors bomullskrutpatronens täthet. Praktiskt hari Lenk funnit bomullskrutet göra största ver-! kan, när vigten uppgår till 13 eller !4 och volymen till 1,1 af en motsvarande laddning : med vanligt krut; och på detta vis blir bru: ket af bomullskrut mindre kostsamt än det !l 1 w I 1 G ö 1 af vanligt krut. Patronernas tillverkningssätt är af stor vigt. De förfärdigas bäst af spunnet bomullskrut; men garnets groflek, trådarnes anordning, patronens täthet och antändningssättet ega inflytelse på den snabbhet, hvar-ö med den fullständiga förbränningen sker. jö Enkel eller tvinnad tråd brinner så lång-r samt, att den bloit fortplantar förbränningen 13 meter (1 fot) i sekunden. Garnetl: väfves till cylindriska rör, liknande ihåliga lampvekar af olika diameter, och det är ii denna i denna form den begagnas för hand( gevär; man afklipper stycken af passande !l längd och trycker in dem i en liten hylsa 1 af styft papper. I detta tillstånd sker för-q bränningen i fria luften med en hastighet lt af 3 meter i sekunden. I samma form användes bomullskrutet äf1 ven till fyllning af bomber och granater; fyllt ningen underlättas genom krutets form. Ö Till sprängning af berg och minor välvess bomullskrutet till rör af omkring 51 millilf meters tvärmått, och det förenar då stor äthet med bastig förbränning. ö Till kanoner af större kaliber upprullast yomullskrutstråden på en spole, så att denlt lir ganska lik de i handeln vanliga rul-g arne af sytråd. Spolen är ett rör af träla ller papper, man använder helst trä, förd utt vara säker på att laddningen behållerb len bestämda längd, som för den i frågals varande kanonen åstadkommer bästa verkan. 1 Till stubiner eller ledningsluntor inslutesle tråden i ett trångt rör at kautsju eller gutta-r naraha: cättat att varlkatälla datta är aj ovaårt In