Aftonbladet – 16 september 1864, sida 2

af alla ögonblickets frågor, ha vi ansett oss böra i en artikel-serie lemna en efter tillförlitliga källor utarbetad framställning af de militäriska förhållandena uti Schweir, hvarest den allmänna folkbeväpningens id blifvit på ett fullständigare sätt genomförd än i något annat land i Europa. I. Den schweiziska ungdomens förberedande militäriska öfningar. Nästan alla högre skolor i Schweiz äro militäriskt organiserade. Deras elever äro ända från elfte året för sina öfningsstunder och utmarscher försedda med samma uniform, beväpnade med infanterigevär och ledda af skickliga instruktörer. Större skolor hafva, jemte infanteriet, ätven ett kompani artilleri med två eller fyra kanoner, hvilka dragas af de små kanoniererna sjelfva. Dessa kadettkårer, såsom de kallas, kommenderas af deras egna officerare och underofficerare, deras trumslagare slå marscherna, så det är en lust att höra, och der det unga manskapets antal medgifver det, tinnes äfven fullständigt spel. Tid efter annan anställas fältmanövrer och kostnaderna bestridas ur skolfonderna. Staten eller kommunen förser dem med vapen, men med uniformen förse sig gossarne sjelfva. Det har blifvit plägsed, att en kantons kadettkårer ofta sammandragas till en större manöver, till ungdomens nöje och öfning samt till föräldrarnes glädje. Erfarna, äldre militärer egna trägna omsorger åt detta kadettväsende; :antonal-regeringarne och skolmyndigheterna försumma intet, för att framföra till dess mål denna del af den schweiziska folkuppfostran. Vid de större sammandragningarne, hvilka vanligen ledas af en högre officer, göra sig städernas invånare en glädje af att ingvartera och öfva gästfrihet mot de unga krigarne. På detta sätt blifva tusentals unga sehweizare redan tidigt hänvisade till vapenyrket och dess ändamål, fosterlandets försvar, samt blifva öfvade och förtroliga med skjutgevärets handterande, med soldatskolans uppgifter, med disciplinen. Det schweiziska kadettväsendet understödes i icKe ringa mån af det ännu mera allmänna turnväsendet, hvilket vid alla skolanstalter allt mer och mer röner förtjent uppmärksamhet och omvårdnad samt icke ringa bidrager till det schweiziska folkets krigsduglighet. Öm redan genom de militäriska och gymnastiska öfningarne grunden lägges till kroppslig kraft och helsa, äfvensom till sjelfmedvetandets första utveckling, så måste ;enom det flitiga odlandet af undervisnin;en i schweiziska historien ännu ett utsäleskorn inplantas i de unga sinnena oeh föranleda att de icke göra sig ovardiga fordna tiders stora förebilder och schweiziska nationens välförtjenta krigiska rykte. Alla de krig och slagtningar, hvarom schweiziska krigshistorien erinrar från äldsa till nyaste tider, hafva blifvit utkämpale af folkhären , af uppbådet af vapendugligt manskap. Schweiziska folkhärar ha itkämpat slagtningarne vid Morgarten och vid Sempach, ända till dem vid Grandson, Murten och Nanci mot Karl den djerfve af 3urgund, samt slagtningarne i schwabiska riget, schweiziska folkhärar ha segerrikt estått de blodiga fälttågen till Italien, chweiziska folkhärar ha tyvärr kämpat mot varandra i de religionskrig, som splittrade dsförbundet. Ja, till och med då år 1798 chweiziska folket hemsöktes med ett fiendtigt infall af franska republikens krigsoch egerrika härar, hafva icke få krigsbragder jevisat, att till och med den af inre sönIring och i följd af oklokt regeringssätt uti antonerna och förbundet djupt undergräfda ationen egde nog märg och kraft, för att ir stormar och pröfningar framgå till den