drik IV. Likasom folket troget stått på konungarnes sida, hoppades han att kommande konungar troget vilja stödja folket i dess sträfvanden att återvinna det Slesvig, som nu synes förloradt. — Prof. Hammerich ville dricka en skål för jutarne, de norra så väl som de södra, som han hopades skola motstå både hotelser och locelser, hvarför de nu så rikligen skola utsättas. Kanslirådet Kjer sände till Kryger i Veftoft församlingens helsning och tack. — Redaktör Nielsen (från Haderslev) tackade deputationens medlemmar för det stora mod de lagt i dagen. — Prof. Ballin utbragte en skål för det trofasta Flensborg. Sedan slutligen bankdirektör Frederiksen lömt ett glas för den fria pressen, samt herredsfogden Markussen och slutligen prof. Clausen yttrat några ord, slutade festmåltilen, men sällskapet qvarblef ännu länge under lifligt samtal i mindre grupper. Under måltiden afsjöngos följande verser, örfattade af Ploug: Nu ÖOzen er ved Roden lagt Af Danmarks Folkestamme, Og dömt har Fjenders Overmagt, Hvor först dens Eg skal ramme; Den jydske Green, der skyggebred Har rakt til Sli og Trene ned, Man kaste vil som splintret Ved I tydske Kakkelovne. Men har end Frost og Regn og Storm Dens grönne Löv forpjusket, Har giftig Svamp og graadig Orm Sig ind i Barken lusket, Saa steg dens Saft fra feelles Rod, Og end dens Marv er sund oc god, Og om vi bort den hugge lod, Saa maatte Stammen visne. Men, Gudskelov! det Folkeliv, Som tit i Ladhed blunded, Som sygned tit i smaalig Kiv, Og tit var reent forsvundet — Det vaagner op i Farens Stund, Det reiser sig fra Hjertets Bund, Det knytter Haand, det aabner Mund Og aander Haab og Styrke. Ja, Sorg gg Tidelse og Nöd Skal nye Krafter tende, Og sone Alt, hvad vi forbröd, Og Tab til Seier vende; Den gjzeve sönderjydske Mand Vil ikke slippe Folk og Land, Og vi vil holde fast som han Paa gammel Arv og Are. Og vi vil stole trygt paa Ham, Som styrer Rigers Skjabne; Som sendte Nederlagets Skam For bedre os at vabne; Som truer o8 med Folkedöd, At Folkevillien slöv og blöd. Lig Jernet gjennem Essens Glöd, Til skarpen Staal skal heerdes. Staa fast, Du lille Folk, staa fast I Stormens Brag! Alt knzekket er din ranke Mast, Og Touget sprang, og Seilet brast; Du slingrer under Vindens Kast Då Bölgens Slag; Du driver mellem Rev og Skjeer, Og ingen Ankerplads er ner, Og, intet venligt Morgenskjer ebuder Dag. Staa fast paa overskyllet Dek Med sikker Fod! En trofast Haand hinanden rek! Lad Stads og Fjas kun bliese vek! Kast overbord din Pengeseek, Men ei dit Mod! Husk paa, Du er en Vikinget, Som e) tör blive rad og traet, Mens end tilbage er et Bret Af Skuden god! Og har Du ingen Lods ombord, Som Kursen veed, Saa grib med egen Haand dit Ror Og styr paa Stregen ret i Nord, Saa er Du i det rette Spor Til Havn og Rhed. See op, som dine Fedre saae! Imellem Skyer og Taager graae Du seer den klare Stjerne staae, Som ei gaaer ned. Deputationen skulle den 12 dennes hafva udiens hos konungen, för att framlemna en af de danska slesvigarne underskrifna dressen. Deputationen har under de föreående dagarne besökt konseljpresidenten, era af ministrarne och åtskilliga andra novbiliteter. Från vesterbafsöarne klagas attinvånarre erestädes icke vilja försona sig med sitt de såsom undersåter uti ett eventuelt Slesig-Holstein. Presterna bedja för Kristian X, och strandfogdarne hoppas fortfarande, it en engelsk eller fransk flotta skall koma Dadmark till hjelp. — Äfven från söra delen af Slesvig komma berättelser, som ntyda att äfven der röra sig önskningar att I omma ifrån hela det revolutionära virrarret. UTRIKES. FINLAND. Advokatsfiskalen vid Åbo hofrätt har enot ?Suometar? i skrifvelse af den 31 Aug. enom gnvernören i Nylands län infordrat pplysning om, hvem som författat den i r 186 af Suometar för detta år införda ppsatsen: Mitä Kejsarillinen Senaatti enee kieliasiassa päättänyt? (Hvad kejrliga senaten månde hafva beslutat i språkågan?) äfvensom manuskriptet till denmma samt uppgift öfver författarens ålder, aid ach kristoendam hvilken skrifvelse