Menniskokärleken, dagligen anlitad, är: outtömlig, ty den har sin källåder i Gud. Det är i förlitande derpå, som en stackars fattig och obotligt sjuk enka, me två oförsörjda barn, vågar anropa de bättre lottade om något bidrag till lindring af den svåraste nöden. Bidragen torde inlemnas i Herrar Samson Wallins boklåda vid Fredsgatan, der äfven intyg finnes. Ingen annan ersättning kan gifvas, än den, som ligger i ett ädelt hjertas eget vittnesbörd och i tacksamhetens tår från en bekymrad moders öga.