Aftonbladet – 2 september 1864, sida 3

LETADE tär Kalmar och Möre frivilliga skarpskytteförenings sammavdragning på Kulltorps slätt den 28 Augusti, (Korrespondens till Aftonbladet.) Kolmar den 29 Aug. I lördags, kl. half 8 e. m., samlades Kalmar skarpskyttekompani for att företaga en beslutad marsch till exercisplatsen Kulltorp, belägen 2 mil från Kalmar, der hela Kalmar och Möre förening på söndagen skulle sammanträffa. Sedan uppställning skett å Larmtorget, aftågade kompaniet med sin musikkår i spetsen från staden, hvars invånare talrikt församlat sig för att beskåda den huriiga truppen, som räknade cirka 125 man. Under den länga vägen till Kulltorp rastades trenne gånger. Marschen var högst besvärlig, emedan det på onsdagen, torsdagen och fredagen fallna regnet gjort vägarne högst oan(enäma. KI. 1 på natten inryckte kompaniet på ulltorps slätt, dit Madesjö sockens afdelning redan hade ankommit och tagit plats i de på slätten uppslagna tälten. Ingenting var nu kärare än att få göra bekanskap med den medörda provianten, och att sedan söka den hvila som efter den ansträngande marschen så väl behötdes. Kl. 7 på söndagsmorgonen gick revelj. Efter denna tid inryckte de öfriga till föreningen hörande landtafdelningarne, och hvar och en hade nu tillfälle att med egna ögon bevittna i hvilken grad den fosterländska rörelsen på mindre tid än ett år utvecklat sig inom vår ort. Snart sagdt hela den stora slätten hvimlade af skarpskyttar. Vid niotiden uppställdes hela styrkan i linie, då öfverbefälhafvaren, löjtnant Ruuth, från hvarje chef emottog uppgift på kompaniernas styrka samt helsade dem välkomna. Sedermera atdelades kåren, uppgående till 560 man, i plutoner, hvilka öfvades hvar för sig under en eller annan timma. Derefter erhölls tillåtelse att rasta intill dess kyrkparaden tog sin början. Vid elfvatiden formerades öppen fyrkant, då fältgudstjensten egde rum. Den redan vid denna tid ankomna mängden af åskådare. bevisade bäst med hvilket intresse hela orten följer den fosterländska sakens framåtgående. Hvart man kastade ögat såg man ekipager och fordon, och med Jlifligaste deltagande följdes de frivilliga skarpskyttarnes rörelser. Det var också i sanning något storartadt i den tafla, som för åskådaren framställde sig. Då gudstjensten var slutad erhölls middagsrast. Under denna tid hade ytterligare åskådare ankommit från när och fjerran, säkerligen uppgående i antal till 3—4000 personer. Kl. 2 uppställdes ånyo alla kompanierna i linie, hvarefter, sedan den blifvit fördelad i tvenne bataljoner, de egentliga öfningarne togo sin början. Ofverbefälhafvaren anförde första bataljonen och löjtnant Cederskjöld från Carlskrona den andra. Exercisen gick ypperligt och slutade först vid sextiden, då hela styrkan defilerade kring den stora slätten. Löjtnant Cederskjöld tog då i väl affattade och hjertliga ord farv öreningen, uttryckande på samma gång det välbehag han erfz vid att se det den hunnit så långt i de militära öfningarne, som händelsen var. Härefter gjordes korum, och slutligen aftackade öfverbefälhatvaren truppen på ett sätt, som var egnadt att, om möjligt, öka den tillgifvenhet för honom som han redan förvärfvat inom kåren. Väderleken var under hela dagen den mest gynnande för denna vackra fest, som säkert lemnade efter sig hos alla dyrbara minnen, och hvilken var i hög grad egnad att för den fosterländska saken vinna dem, som tillförene kunnat hysa några betänkligheter i afseende på skarpskytterörelsen och att ytterligare elda och lifva dem, som redan med sina sympatier omfattat densamma. Isynnerhet lärer det vara otvifyelaktigt, att möten sådana som det ifrågavarande, hvilka visa att det är allvar i leken, i hög grad bidraga att förvärfva vänner åt den frivilliga beväpningen bland våra militärer. Dagen började nalkas sitt slut, och folkmassorna skingraäde sig småningom. Skarpsk: samlades i sina tält, för att söka hv dagen af allmogen sysselsatta bondspelmännen hade rymt fältet, och de disharmoniska tonerna hade förklingat i rymden. Månglerskorna sutto tunderande öfver såväl dagens märkvärdigheter som ock den förtjenst som handeln med kalle, mat och dylikt hade dem tillskyndat. En trumhvirfvel atbröt deras funderingar. Det var signalen till tapto, som utfördes af Kalmarkompaniets mnsikkår. Sedan vaktombyte vid tälten försiggått, lade man sig till hvila. Denna hyila blef dock helt hastigt afbruten, ty larmtrumman manade hvar och en på sina platser. Den fiende, som oroat lägret och beredt skarpskyttarne tillfälle att ådagalägga sin vaksamhet, var dock ej farligare än att man strax ytterligare fick krypa till kojs. På måndagsmörgonen, kl. half 6, gjorde Kalmarkompaniet uppbrott och marscherade till den 4 mil irån Kulltorp belägna lastageplatsen Botorp, der ångaren Transit n:r 1, som blifvit för hemresan förhyrd, låg och väntade. Sedap embarkeringen var, verkställd, sattes fartyget i gång mot Kalmar. Ångaren Nore, som utgått föratt