rör icke längesedan atslutade holsteinska j: förbundskommissarierna en förbundskonven ! tion med senaterna i Hamburg och Libeck ! om anläggsnde afen telegraf mellan nämnde : städer genom Holsiein. Häremot proteste! rade Preussen, så om varande en utom förbunåskömmi ernas kompetens liggande l: lakt, och följden deraf lär blifvit konventioI nens upphätvande, s l J Från staden Slesvig skrifves, att man reIdan vidtagit förberedande åtgärder ait liståndsätta rummen på slottet Gottorp, som är bestärodt att motiaga den nya interimsregeringen, Mun nämner den 1 Oktober som terminen för samma regerings tillträde. ! Berättelsen om prins Fredrik Carls för-j! I väntade intåg i Berlin i spetsen för 25.000 man är en dikt af de hol ska bladen. I Prinsen har i dessa dagar besök de frisiska ) Iöarne och särskildt inspekterat det be4 römda Lister Dyb? samt derefter rest till Aabenraa. i l Det danskeinnede borgerskapet i Flens-! iborg ämnar, i förening med liktänkande ! ; 4 Å J 1 1 ! l Imän i Axbenraa och Haderslev, anropa I kejsar Napoleons beskydd för den betiyckta danska nationaliteten i Slesvig. I Aanuröes ströfkår, som vid dess bildande I bestod af blott 120 man med 4 officrare, nådde slutligen en styrka om 600 man, hvaribland 28 dragoner och 24 ar illerister t Å refflade kanoner. 5 som närmast i I befäl tjenstgjorde baron Raab; vid eluet funnos 10 orticerare, till en del svenskar och norrmän, liksom en. stor del af manskapet utgjordes af samma nationer. jå Få Awager har man anställt försök med! guttaperkapunsar, men hvilka gifvit ettj! mycket ogynnsamt resultat. Af tre skott gick det ena midt igenom skifvan och det!! jandra genom dess ötre kant. Försöket verkställdes med 30 pundiga kulor och 10 skålpunds krutladdning. i! 2 1 Undersökningen om Dannevirkes utrymmande. it Faris j i I Under tidrymden mellan den 1 och 5 Felt bruari var naturligtvis ofvan skildrade till1 stånd inom armen ännu värre. Förhällandena kräfde följaktligen en starkare kon-7 centrering af trupperna. 1 följd deraf tillväxte olägenheterna af qvarierens dåliga! beskofteubet, och de trupper, hvilkas be-4 klädnad ver dölig eller nundre god, ledo: mera. Samtidigt blef förplägningen i hög!1 grad oregelmessig; blott undantagsvis er-! höllo trupperua varm mat. Troainens dåliga 1 Deskoffenhet och bristen på baracker iskan: ,sarnes omedelbara grannskap utötvade un-: der sådana omständigheter den mest för-1l i derflige verkan. l Det fullkomliga upplösningstillstånd, hvar1 Juli en Gel af dessa grundvilkor iör bärensl!a I motståndskraft under loppet af dessa dagar betann sig, är at utskottet så utförligt skil-1 dradt, atv man med fullt fog framkastar den i allmänna frågan, buruvida något ansvar it detta hänseende faller på ölverbefälhafva-å ren. b Utskottet biträder här först och främst!r I fullkomligt den af undersökningskommissios nen för nordjutska armekären i sluiet aflr dess betänkande uttalade åsigt, att en långt 1 mer omfattande undersökning måste föregåt I denna frågas algörande. Föreliggande atoff!s , medgifver alldeles ingen direkt slutsats i!( detta afseende. Det är icke ens möjhgtatt : I bedöma, om de oupphörliga allärmeringarnes af nästan hela styrkan, som egde rum un-r der dygnen från den 3—5 Februari, varit!r I tillräckligt motiverade. Utskottet hänvisarc I på den wäffande skildring af dessa dagars!su I vedermödor, som fiunes i Alsiska undersök -1 ningskommissionens betänkande psg. 4, ocht tillagger blott, ati det icke skulle vara svärt 1 alt framdraga skildringar från flera afdel-c ningar, som lidit ännu mera. Flera afdel-n ningår och bögre befälhaivare tyckas ät-F mins:one antyda, att de icke erkänt allar-1 meringarnes nödvändighet. Utskottet vågar! emellertid icke derom yttra någon mening, t då icke ens den omständigheten, att det!p allmänna fiendtliga angrepp, som väntades den 4 och 5 Februari, uteblef, på nägot sätt bevisar, att ej ölverkommandot möjliigen halt fullt skal att vara förberedt och äta bela hären stå slaglärdig. t Deremot skönjes, at så väl de framkomna !t faktiska upplysulugarne, som de i sådant!? afseende ar flera ardelningar gjorda anmärkI ningarne, tilläta den säkra dom, utt ötverp kommandot på ett högst oprvktiskt sätt trät! fat dithörande disposiuoner. Tyaf den der-! om gilna detuljerade framställning ses klart, uti hvarje regelmessig förplägning var gjord t rent at omöjlig, liksom bortsändandet arji handtverkare, smedjevagnar e. gjort detil för atdelniugarne omöjligt att sörja lör häst1 t 1 skoning, näcot som var lika vigtigt för sjeliva stridsdugligheten i ställningen, som dess totala åsidosättande blef en hutvudpunkt util: ätertägets olyckor. l Af betintiga upplysningar synes, att öf-!4 verkommanduot genom sin fullständiga brist på öga för så nödvändiga saker i hög grad :i viset ontingen sin oduglghet eller sin pligt-! förgätenhet. Det är vidare — genom af1. delvingarnes berättelser om alldeles orim-j; liga dislokationsbestämmelser, hvarigenom . trupperoa behöide all den tid, allarmeringarne lemnade, att marschera fram och tillbaka, samt om det ändamälslösa at befuila vissa vapenslag t. ex. ertilleriet att siå i allarmställningar så tidigt i töcken och mörker, ätt de i händelse ar angrepp icke kunnat begagnas — klart, att ötverkommandot åsidosatt allt, som kunnat godtgöra den ti digare bristen på energisk omsurg för åstadkommandet at de oundgängliga barackerna. — Säsom exempel kan anföras, att ett dragonregemente hade 4—6 mil att marschera för att komma i ställning, att ett batteri på en mycket framskjuten post, behöfde 4—6 timmar för att uppnå densamma. Flertalet af afdelningarne synes i allarmställningarne alldeles svknvut bäde lägerhelm och bivuakeld. Om det orktadt dagordern af den 2 Febr., pag. 2, medgifver nödig halm och bränsle, så har det förmodligen fån dermed såsom med förplägningen och eslaget, att de med aiseende 3 trainen vidtegna bestämmelser gjort denna tillåtelse illusorisk. I Utekottet inser icke, huru sådana fell. Iekolg kunna ursäktas, då det i åretell: