Aftonbladet – 22 augusti 1864, sida 2

epidemi. Jernbanor Trojekterades i alls riktningar, och till och med munkar och nunnor börjada att spekulera i jernvägs aktier. Under inflytande af denna mani, fall man kan kalla den så, har nu ettjern banenät blifvit utfördt, som, med afseend på tid och hjelpmedel, är fullständigare är något annat på Europas kontinent. Til trots för terrängens stora svårigheter utstrål: redan fem stora mer eller mindre fullända de jernvägslinier från Madrid till Barcello na, Valencia, Alicante, Sevilla och Cadix under det att mot norr, öfver Valladolid löper den linie, som skall bilda hufvudvä gen till Paris och norra Europa, och son skall, så att säga, kullstörta bålverket mel lan halfön och folken norr om Pyreneerna Anläggningen af denna jernväg är beteck nande för den energi, nutidens Spanien ha ådagalagt i sina materiella framsteg. Frål 6000 til 15,000 jernvägsarbetare ha unde de två, tre sednaste åren varit sysselsatt: med genombrytningsarbetena vid Pyrenerna Den svåraste delen af arbetet påbörjades å 1861 med omkring 4000 arbetare, hvilke antal 1862 ökades till 12,000 och i börja af innevarande år till omkring 15,000. Så ledes har Spanien — medan Frankrike oci Italien i förening arbetat för att hugga sij igenom Alpkedjan, och icke hafva utsig till att, med hjelp af krut och elektrisk batterier, blifva färdiga med sin tunnel ge nom Mont Cenis förr än om sex, sju år — allaredan fullbordat sin uppgift och sjel kullstörtat sina Alper. — Det förtjenar vä att tänka på, detta nya faktum: ?Det finne icke mer några Pyreneer!?