Aftonbladet – 20 augusti 1864, sida 2

des af ett skynke, och han bortfördes af en bland Johannes anhängare utvald trupp och sattes i säkert förvar -— hvarvid Johannes slugt förstod att gifva fången ett annat namn än hans verkliga, på det att icke ryktet om hans gripande allt för hastigt skulle nå Eleaars öron. Han kände nemligen sin mediflares snabbhet i handling, och beslöt att ötverrumpla honom. Derpå ref han sina kläder och ilade barhufvad genom gatorna fram mot templet, med hög röst ropande: Förräderi! Förräderi!4 och sändande fragmenterna af sin mantel omkring bland senatorerna för att i största hast sammankalla dem till deras vanliga samlingsplats i en fråga på lif och död. Han tog sina mått och steg så hastigt, att templets förgård redan var fylld och rådet församladt, innan Eleazar, som var sysselsatt med sina arbeten på muren, midt emot Antonia-tornet, fick veta att han blifvit kallad att inställa sig. Höljd af svett och dam som han var, lydde han genast kallelsen af den levit, som i andlös brådska kom att yrka på hans närvaro vid rådet sammanträde, i hans egenskap af en bland Israels äldre; men det var icke utan en ond aning som hun märkte de misstrogna och misstänksamma blickar hvilka gåfvos honom af hans embetsbröder då han infann sig hosdem. (Insändt.) Forts.) Schleiermacher och Ignell Dring ich zum Wesen hindurch, sn bist du der Schleierenililler, Doch in der Form hast du wiederum Schleier ; . Hoch drum preis ich den Man, der von dir den Schleier hinwegnahm, Das nun in deutlickem Licht deine Gestalt mir ereckeint.