Aftonbladet – 19 augusti 1864, sida 2

STOCKHOLM sea 19 Aug. Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondeni.) Berlin den 14 Aug. Vårt kabinett tror sig kunna genomdrifva, att den provisoriska regeringen i Slesvig, Holstein och Lauenburg inrättas enligt dess och icke enligt Österrikes afsigter. Grefve Rechberg vill, att man skall göra afseende å tyska förbundet, hvaremot Preussen, med hänvisning till artikeln I i fredspreliminärerna, önskar upphöja de båda stormakterna ensamma till herrar öfver det provisoriska tillståndet. Men om sjelfva den provisoriska regeringen har man här bina egna tankar, desto mer som den förordas egentligen blott af junkrarne, hvilka äro föga belåtna med den slesvig-holsteinska befolkningens anda. Hertigdömena önska nemligen återgå till 1848 års författning, så snart de blott få yttra sig; men just denna författning är så misshaglig här, att redan en officiös försäkran ifvits, att det monarkiska? Preussen hellre icke vill träda i något förhållande till hertigdömena, än det skulle sätta sina konservativa tendenser på spel genom demokratiskt-republikanska institutioner. Dessa måste utrotas, och härtill är i det interregnum, som förberedes, ett godt medel. I Holstein ha ett par prelater? och Priddare? nyligen hållit en sammankomst och begärt en provisorisk regering samt hertigdömenas anslutning till Preussen. Det nuvarande Bismarckska Preussen anse de lämpligt att understödja deras särskilda intressen. Samma prelater? och riddare? voro nemligen före kriget, då Danmarks sak tycktes föga hotad, de första, hvilka ansågo såsom förräderi att vilja röra vid Londonprotokollet. De hade hittills haft det angenäma och lysande bestyret med Danmarks diplomatiska representerande i de europeiska hufvudstäderna, och emedan det icke nu mer är någon utsigt härtill, vilja de åtminstone med tillhjelp af det Bismarckska junkerdömet inrätta hertigdömena efter sitt behag. Derföre äro prelaterna ochriddarne för det provisoriska tillståndet. Deras vänner här hos oss instämma helt och hållet med dem. Redan är lösen utfärdad, i hertigdömena har en dålig press korrumperat befolkningen ; det kommer således an på att stäfja detta oväsen och vinna tid. Riddarne och prelaterna representera ju den sanna folkmeningen, och om en förening bildade sig i hertigdömena, ungefär en sådan som den nypreussiska folkföreningen, hvilken skickade deputationer till konungen med försäkran, att det preussiska folket är fullkomligt mätt på författningen och att det längtade efter ?konglig diktatur? så skulle landets offentliga mening träda i dagsljuset. Icke heller har man uppgifvit annexionsplanerna. Hvem vet således — så säger man här på den ministeriella sidan -— till hvad allt det provisoriska tillståndet i hertigdömena kan vara nyttigt! Oväsendet mot de mellanstora staterna fortfar. Man skramlar med sablarne, som om de preussiska soldaterna redan i morgon skola rycka in i Dresden och Hannover. Och huru småaktiga äro dock icke gerningarne! En afskedad hannoveransk premierlöjtnant Nanne kom hit, för att vara säker för sitt hemlands polis, ty han hade skrifvit en bok mot den hannoveranska politiken. Men den hannoveranska polisen uppspårade honom här och — herr Nanne bar blifvit utlemnad till Hannover. Det går myeket långsamt möt polaeks