Aftonbladet – 16 augusti 1864, sida 4

j under brädbeklädnaden å ett större boningshus, och funnit detsamma dertill alldeles förträffligt såsom ökande väggarnes förmåga att motstå kölden och draget, hvarför jag äfven ämnar fortfarande använda nämnda papp till enahanda ändamål vid blifvande brädbefodringar. Jag ämnar i sommar lägga dylikt papp under golfplankorna i mina boningsrum, och lofvar mig deraf goda resultater. Sköfde Ljunghem den 8 Mars 1864. R. J. v. ESSEN. Till M nksjö Bruk. Jönköping. Till svar å ärade af den 8 dennes får nämna, att de tak, som här under sistlidne sommar och höst blifvit pålagda af Munksjö Pappersbruks papp i långa banor, visat sig mycket tillfredsställande, och har jag all anledning tro, att de allt framzent skola blifva till nöjes, så framt den föreskrilna skötseln egnas dem. Om ifrågavarande t:kpapp i långa banor pålägges enligt föreskrift och sedan skötes ordentligt, är detta otvifvelaktigt det billizaste och ändamålsenligaste täckningsämne, vi hittills haft. Förhydningspapp har jag ännu ej varit i tillfälle att begacna; men en af mina grannar har dermed beklädt sitt boningshus, och prisar hän det höglisen. Nyköpings Bruk och Mek. Verkstad den 42 Mars 864. Högaktningsfullt H. STEFFANSON Musksiö Paprers-Byek Jönköping. All undertecknad redan till 22 boningsrum begagnat Munksjö Förhydnincspapp i långa banor och att jag allt framgent skall bezazna densamma till alla sorters boningsrum såsom varande det bästa, ändamålsenligaste och billigaste medel att slippa fukt, drag och kyla samt att jag på det högsta rekommenderar denna papp hos en och hvar, som vill bo varmt och sundt, det får jag sanningsenligt och med särdeles nöje meddela. Stora Ekeby den 24 Mars 1864. C. F. GYLLENHAAL, Baron och Kammarherre. Huv ksjö Pappersbruk. Jönköping Till efterkommande af Er yttrade önskan alt få ett omdöme om Munksjö Bruks tillverkningar, grundadt på min personliga erfarenhet, gör jag mig ett nöje att meddela följande: Förliden sommar lade jag af Munksjö s. k. Asfaltpapp ett tak af spåntade bräder om cirka 900 qvadratfot. Som resningen här var särdeles låg, endast 1 på 8, och brotten m nga och svåra, hade ingen annan materiel än plåt eller papp dertill kunnat användas. Jag är fullt nöjd med valet: Taket har fullkomligt motstått såväl de strida höstregnen som de ovanligt starka höstoch vinterstormarna. Fördelarne af pessa tak äro efter min tanka hufvudsakligen den stora lättheten, så att till hus af 48 å 20 alnars bredd takstolar af 3 tum 5 tums plank äro alldeles tillräckliga; vidare den låga resningen och de många och svara brotten, som med detta material äro möjliga, äfvensom dess egenskap af ringa värmeledare, som så fördelaktigt kontrasterar mot skiffertaken; äfven möjlicheten att hastigt betäcka en stor yta är afstort ärde. Jag lade förliden höst öfver en byggnad, hvars ra del ännu ej är fullt färdig, ett provisoriskt tak af asfaltpapp utan lister, endast med kanterna spikade 2 å 3 tum ofranpä den underliggande banan och med en lätt strykning af stenkolstjära öfver fogarne. Detta tak har hitills varit droppfritt, och jag hoppas det under den korta tid det ännu bar att qvarlisga, ej skall svika min förväntan. För öfrigt har jag begagnat asfaltpapp att täta smärre utvändisa refvor på äldre byggnader. Det är ej vaekert, men gör förträfflis nytta, likagod, skulle jag tro, som brädfodring. Till flyubara skjul, såsom för beande får och kalfvar m. m. synes den mig vara särieles passande. spappen kan jag med bästa samvete vilsände förliden sommar sådan att spänna väggarne i en våning af 7 rum, som äro belägna i en byggnad, hvilken hittills icke varit beklädd på yttre sidan och följaktligen dragig. Följden har varit nycket tillfredsställande, i det knappast något enda if dessa rum under den strängaste köld som varit i vinter, — 492 å 43, behöft mer än en daglig eldning ör att vara beboeligt. Mot golfdrag är denna papp innu mera suverän, och jag har hört den i mitt grannkap dertill föredragas den tjärade golfpappen för sin oktfrihet, ehuru den sednare bör vara varaktigare. Jet har varit mig ett nöje att se huru mera intellijenta arbetare. sedan de lärt känna detta material, enast insett dess fördelar och skyndat att skaffa sig n ralle för att dermed ombona sina egna bostäder. Motala, Skrukarp den 29 Febr. 1864. CARL FREDR. BERGSTEDT.