Aftonbladet – 15 augusti 1864, sida 2

Från Sundet (Bref till Aftonbladet.) Yv. Nordöstliga Själland. — Köpenhamn---Helsingborgsbanan. — Jemförelser. Klampenborgsbanan. — Fredriksborgs slott och slottskyrka, restaurerade efter den stora eldsvådan. -— Obehöfligheten af Herrans smorda i Danmark. -— Fredensborg — Tempora mutantur. — Helsingör. -— Ångbätstrafiken i Sundet. — Landskrona. — Lugn och ödslighet. — Helsingborg. ländsk liflighet. — Nordens största badhus. — 9 villor. — En poetisk villa. — Rivalitet emellan poesien och arkitekturen. — Rosor och törnen. — KullaGunnarstorp. — Södra sta mbanan. Ielsingborg den 5 Augusti. Huru många svenskar det ön är som besöka Köpenhamn, så är det utan tvifvel ett ringa antal af dem, som dervid tagit notis om de omgifvande trakterna af Själland, annorlunda än förmedelst en eller annan liten tur ut till Dyrehaven. Hela det nordöstliga Själland är emellertid rikt på naturskönheter och företer många punkter af det största intresse. Sedan nu Köpenhamn— Helsingörbanan blifvit öppnad för trafiken, är tillfälle beredt att lätt och beqvämt kunna gonomresa dessa trakter och att dröja just vid flera af de intressantaste orterna. I afseende på trafikerandet af en ny jernbanssträckning har man såsom främling alltid en eller annan iakttagelse och jemförelse att göra. Denna danska jernvägssträckning synes vara anlagd med större sorgfällighet än den af ett engelskt bolag utförda sträckningen mellan Roeskilde och Korsöer. Stationshusen äro små och mycket ekonomiskt anordnade, men åtminstone ännu fullt tillräckliga för behofvet. Andra klassens vagnar å denna bana äro fullkomligt hka med första klassens å de svenska statsbanorna, om man undantager att sofforna äro klädda med kläde i stället för schagg. Första klassen synes hufvudsakligen existera I teorien, ty vid de åtskilliga längre och kortare färder jag gjort på denna jernväg har jag aldrig sett nägon första klassens passagerare. Kanske man äfven här framdeles kommer att tillämpa det tyska ordstäfvet att första klassen är till för ?die Prinzen, die Narren und die Schweden?. Några smärre praktiska arrangementer kunde förtjena efterföljd vid våra jernvägar och stationer. Så finner man t. ex. vid stationerna öfver alla dörrar tydligt engifvet, hvart de leda, och i banhallarne och på platformerna kunna de resande genast se med stora bokstäfver angifvet hvar utgången är, då å de svenska bangårdarne man väl finner å en eller annan dörr angifvet, att det är förbjudet att gå genom densamma, men ingenstädes upplysniog om hvar den rätta och tillåtna utgången är. En annan ändamälsenlig inrättning, som finnes här hksom på de flesta utländska jernvägar, men som saknas hos oss, är den, att stighrädena utanpå kuperna äro sådana, att konduktörerna unna, äfven sedan bantåget satt sig igång, gå omkring till de särskilda vagnarne samt märka eller mottaga biljetterna, hvartill hos oss åtgår en så lång tid vid stationerna. Deremot kan man anmärka i afseende på den danska jernvägen, att konduktörerna icke, såsom i Sverge sker, vid de särskilda stationerna utropa, huru många minuter tåget dröjer der; då passagerarne sålunda icke ha någonting att rätta sig efter, våga de aldrig lemna kupeerna, förr än de hun: nit fram till den station der de skola stiga af. .Den danska jernvägebetjeningen bör