Aftonbladet – 13 augusti 1864, sida 3

gjorda meddelandet, hvilket är dateradt den 30 Juni. LITTERATUR TIDNING Innehåll: Huc, Resa i Kina. -— Maximilian Axelson, Bältespännarne och de nordiska kämpalekarne. — Lunde vist, Juridisk Handbok. -Magnus Eiriksons arbete om Johannis Evangelium. — Schwarz, Zur Geschichte des neuesten Theologie. — Notiser. Resa i Kina af Hue. Öfversättning. Stockholm 1864. På Axel Hellstens förlag. Hucs ?Resa i Kina?, ehuru utgörande ett rskilt arbete för sig, är dock egentligen endast en fortsältning af hans ?Resa i Monsoliet och Tibet?, kom läsaren känner från en öfversättning, som i likhet med denna varit meddelad i hr Hellstens Familje-bibliotek. Vi återfinna i bokens början vår Lazariske pater på gränsen emellan Tibet och Kina, sedan han i följd af en kejserlig order från Peking blivit förvist från let förra landet och under vederbörlig eskort forslad till portarne al sjelfva Pmidtens rike.? Det är der vi nu träffa honom, alltid vid samma jemna och muntra lynne, trots de vedervärdigheter och trakasserier från de kinesiska myndigheterna som oupphörligt sätta det på prof. Det är dock ingen vanlig fångtransport, hvari Huc och hans reskamrat färdas. På vicekonungens i Tibet befallning ställas furstliga palankiner till deras förfogande, de herbergeras i städerna vackra offentliga palatser och de uppvaktas under resan af en civil och en militärisk mandarin af hög rang. Visserligen försöka dessa emellanåt, med den hos kineserna inrotade egennyttan, att draga in på staten och stoppa besparingarne i egen pung, men vår pater har ett sådant sätt att inge respekt och, om det behöfs, öfverlista dem, att dessa försök ej blifva alltför många och, en gång misslyckade, ej göras om. På detta beqväma sätt, eller någon gång till omvexling i båt på de stora floderna, färdas nu de båda missionärerna midt igenom det himmelska riket? från Yunnans vilda bergstrakter i sydvest ända till Peking. Under denna ofantliga vägsträcka, omfattande alla klimater och skiftningar i naturscener och lefnadssätt, ha våra resande ett tillfälle att taga en kännedom om folk och land, seder och bruk, lagar och inrättninoar i Kina som ingeu europå före dem, och, om vi undantaga Fortune, hvars resor dock blott sträckte sig öfver en del af det af dem befarna området, måhända ej heller någon hittilldags. Kinesernas samhällsinrättningar, deras styrelsesätt, byråkrati och religiösa anstalter beröras i boken på mer än ett ställe af förf. och vi få en ganska sod och intressant öfversigt deraf, men hans starka sida är den målande och beskrifvande skildringen. Häri lemnar han någonting. som verkligen närmar sig fotoorafens produkter. Hör honom t. ex. beskrifva denna domstolsseen: den grannt utstyrda salen, rättstjenarnes fruktansvärda skramlande med sina tortyrinstrument för att injaga bäfvan hos offret, presidenten i sina väldiga glasögon och pompösa värdighet och allmänna åklagaren — förbrytelsernas utforskare? — som han ka!las — med sin storstätliga harang och resume?, lägg härtill en samling gravitetiska kinesiska bisiltare, och vi ha framför oss en tafla af en ypperlig komisk effekt. I allmänhet går en rik humoristisk åder genom Hucs skildringar, och den kontrast som de kincsiska myndigheterna förete emellan högtidlig, fruktansvärd och pompös storordighet och den mest harhjertade rädsla och undfallenhet, så snart någon beslutsamt går dem på lifvet, lånar sig älven särdeles väl till hans sodmodiga satiriska behandling. Boken ger oss dessutom en mängd intressanta upplysningar om folkundervisningen i Kina, tidningspressen och litteraturen, kommunikationsanstalterna, kinesiska köket, sällskapslifvet, teatrarne, deras militära anstalter, kinesisk byggnadskonst samt en mängd andra drag af deras sociala, intellektuella och politiska lif. Den patriarkala principen, som genomgår hela det kinesiska statslifvet, finner i vår pater en stor beundrare, men vanligtvis bar det ej bättre till — och det länder hans opartiskhet till stor heder — att sedan han på ena sidan beprisat detta faderliga system och de höga dygder, som den skall alstra, han på den närmast följande omtalar drag af den allmänna försoffning och korruption, som just äro en följd af samma system. Om vi undantaga detta, är det med en fördomsfri blick Huc öfverskådar de kinesiska förhållandena, och hans bok, skrifven med en anoenäm lätthet och saftighet i stil, är ej blott roande och underhållande, utan lemnar äfven den tänkande läsaren många tillfällen till reflexioner af allvarligare art. Bältespännarne och de nordiska kämpaläkarne, af Mazimilian Axelson. Stockholm, 1864. En liten bok, hvari förf., med sitt kända lediga och lyckliga fråmställningssätt, vill