Aftonbladet – 11 augusti 1864, sida 4

Bondfolket blefvo mycket oroliga öfver detta ropande, och rådgjorde i sin ångest om hvad det unde vara, som han ropade efter. Efter att hafva tagit hela sin språkkunskap till hjelp blefvo de slutligen ense om, att han måtte ville hafva en kyss. Men då vor Moer redan var. L gammal, att hon icke gerna kunde komma i fråga, så togo de fatt på pigan Maren, för att hon skulle ställa preussaren till freds. Maren var emellertid lika rädd för preussaren som far och mor, och ändå litet till, och endast fruktan för att huset skulle brännas upp eller om möj ligt något ännu värre hända dem, förmådde henne slutligen att gifva sig i färd med preussaren, och bätvande gick hon ut i trädgärden. Der ställde hon sig midt för honom, och då han till hennes förundran icke gjorde någon min af att vilja taga hvad han så länge ropat på, växte modet hos Maren till en sådan höjd. att hon, trött att vänta längre, med ens gaf honom en ordentlig smällkyss. Preussaren reste sig bestört, såg på Maren och pekade blott, för att beteckna henne hvad han ville, på den del af sin kropp, som varit utsatt för stolens omilda tryck, hvarpå Maren i högsta grad förargad vände sig. från honom med orden: Nä-j, det vill jag inte, gaale i mig et!? — Risken vid jernvägsresor. Nyligen har i Frankrike blifvit publiceradt ett statistikt verk rörande jernvägarne, i hvilket man fimner följande iniressanta redogörelse angående olycksfallen på franska jernbanorna. Under åren 1835 —1864 hade på dessa banor färdats ett antal af 1,158,399,924 resande, af hvilka 1869 personer råkat ut för olyckshändelser. Af d ade i medeital en blifvit dödad bland 1 räre och en skadad bland 496,554, eller en dödad eller skadad bland 395,999. — Vidare upplyses för jemförelsens skull att af passagerare som rest på vanliga vägar har en person af 355,463 blilvit genom olyckshändelse dödad och en af 29,871 sårad. Härat följer att säkerheten för lif och mmar är ofantligt mycket större på jernvägar på de vanliga landsvägarne. Emellertid är kerheten för passagerare mycket mindre på jernvägarne i Frankrike in i angränsande länder. Visserligen är antalet af de å engelska jernvägarne skadade större (en skadad af 311.345): men å andra sidan är antalet mycket mindre af dödade personer (en dödad af 5,256.290). I Belgien, Preussen och storhertigdömet Baden är likaledes antalet af dödade passagerare ojemförligt mindre än i Frankrike. I Belgien är medeltalet af dödade personer en bland 8,861,804 och af skadade en bland 2,000,000. I Preussen har en person af A.411,488 blifvit dödad och en af 3,892,998 skadad. I Baden har en af 17,514,977 omkommit och en af 1,154,311 blifvit skadad. passage— Gamla upplagor af Shakspeares verk bortauktionerades den 27 Juli i London, naturligtvis till mycket höga priser. Den bekanta folio-upplagan af år 1623 utaf skaldens samtliga arbeten kostade 682 guinger. Bland enskilta dramer betalades t. ex. Konung Richard IV (första qvartupplagan af år 1597) med 325 guin6er, Richard : (af 1595) med 335 guiner, Kärt besvär förgäfves (af 1598) med 330, Mycket väsen för ingenting (1600) med 255, ommarnattsdrömmen? (1600) med 230, Muntra fruarne i Windsor (1602) med 330 guinger o. s. v. Alla dessa voro de första upplagorna af de nämnda arbetena. Den samling af märkvärdiga upplagor af Shakspeares arbeten, som nu sålunda förskingrades, hade tillhört en m:r George Daniel. — Märkta frukter. Trädgårdsmiästarne i London ha börjat föra till torgs frukter, märkta med initialbokstäfverna till deras firma. Teckningen besörjes af solen. Om man nemligen utskär bokstäfver eller andra figurer i svart papper och fastsätter detta på frukten, så träder det utskurna, när frukten är mogen, fram i mörkare färg än fruktens öfriga delar.