— Med anledning af direktionens öfver Stockholms stads undervisningsverk till öfverståthållareembetet aflåtna skrifvelse anående väckt fråga om sådan ändring i ongl. stadgan för Stockholms stads undervisnirgsverk den 29 Januari 1819, hvarigenom skyldighet att bekosta läroverkslokaler jemte rektorsboställen skulle blifva från församlingarne öfverflyttad på hela Stockholms kommun, har öfverstäthållareembetet anmodat paslorsembetena i de territoriella församlingarne att å utlyst kyrkostämma göra direktionens framställning till föremål för öfverläggning af församlingarnes å kyrkostämma röstberättigade invånare och dervid till församlingarne, för inhemtande af deras yttrande, framställa: a) om de anse skyldigheten att bekosta läroverkslokaler, jemte rektorsboställen, böra blifva en för hufvudstaden gemensam angelägenhet? samt b) om och på hvilka vilkor församlingarne kunna vara villiga att, såsom gemensum egendom, till Stockholms stad öfverlåta församlingarnes läroverkshus? I anledning af ett hos Stockholms stadsfullmäktige väckt förslag om åtgärders vidtagande för Helgeandskolmens provisionella anordnande på ett med hufvudstadens byggnadsordning fullt öfverensstämmande sätt, har stadsfullmäktiges beredningsutskott, med vetskap derom att K. M:t redan år 1856 nedsatt en komite för afgifvande af förslag så väl till k. hofstallets förflyttande till annan lämplig plats, som ock till Helgeandsholmens planering och förskönande, m. m., ansett sig böra innan yttrande angående förstberörda förslag till stadsfullmäktige aflätes, hos öfverstäthållareembetet begära upplysningar angående ej mindre hvad ofvannämnda komitå i afseende å denna fråga, hvilken vore för Stockholms kommun af största intresse, hittills vidgjort, samt om dess förslag kunde vara att snarligen emotse, än ock hvilka byggnader på Helgeandsholmen tillhöra H. M:t konungen och hvilka kronan, äfvensom till hvilka ändamål och hvilka personer desamma för närvarande äro upplåtna.