Aftonbladet – 8 augusti 1864, sida 3

vi yttermera fått bekräftad från mycket tillförlitlig källa, att, under det konferensen pågick, d varande konseljpresidenten Moni ten, till följd affremställningar från grefve Scheel-Plessen, att förfråga sig hos svensk-norska minist rn i Köpenhamn, huruvida det vore tänkbart, att I Sverges-Norges ombud blifvit beordradt att understödja Danmarks fieuders projekter, hvarpå han naturligtvis erhöll ett bestämdt förnekande svar, sedermera tillfullo. bekräftadt af fakta. LG r Fonpitorerna. Ett bref från kapten John Ericsson. Monitorernag ryktbare uppfinnare har i afseende å detta slaga örlogstartyg insändt till utgifvaren af den i Newyork utkommande Army and Navy Journal ett bref, som vi anse (oss böra här återgifva, då ämnet numera för oss har ett så stort intresse, sedan sveniska regeringen beslutit för svenska flottan anskaffa fortyg af samma slag. Brefvet lyI der sålunda: : Min herre! Såsom svar på talrika medI delanden rörande monitorerna, erhållna från lojala och utmärkta medborgare i olika delar af unionen, anhåller jag att få genom eder tidning lemna följande uppgifter. Det är icke sannt, att stora summor blifvit förslösade på experimenter: tvärtom har icke något slags föregående försök varit föranstaltudt med det nya systemet. Den första monitorn drog i strid med fullkomlig visshet om framrång, och hela monitorflottan af Passaics klass gick direkte från varlvet under de fiendtliga batterierna — en omständighet utan motstycke i skeppskonstruktörsväsendets annaler. Det var Förentn staterna förbehållet att midt under en stor nationel kris framgångsrikt infora ett nytt anfallsoch försvarssystem (till sjös utan att kosta en enda dollar på experimenter. Det är icke eannt att skattkammaren blifvit uttömd genom de utomordentliga kostnader, som varit förknippade med byggandet af pansarfartygen. kontraktspriset för hvardera af de tio monitorerna af Passaics klass var 400.000 dollars, hvartill kom 20.000 dollars för förbättringsr och tillägg, så att den för den första flottan af tio fartyg utgilna summa endast utgjorde 4,200.000 dollars. De båda cceean monitorerna, Dictator och Puritan, komma att med förbättringar och tillägg kosta 3.000.000 dollars. Kostnaden för hvardera af de nio fartygen af samma klass som Tecumseh torde uppgå till 570,000 dollara, eller för alla tillsammans 5.130,000 dollars. Totalkostnaden för hela den nämnda af tjuguen monitor pansarfartyg bestående flottan kommer sålunda att uppgå till föga ötver 12.000.000 dollars. En viss europeisk sjömakt har på experimenier i artilleriväsendet bekostat en vida större summa. De tjugu lätia tornfartyg, som nu äro under byggnad, torde komma att med förbättringar och förändringar kosta. under nuvarande förhöjda arbetsoch materialpriser, 500,000 dollars stycket. Hela flottan af fyratioen torn-pansarfartyg kommer såleder att medtaga en kostnad af 22 000.000 dollars, en summa uppgående till endast en procent af totalkosina: en för det nuvarande kriget! Sannolikt känna blott få amerikanare till detta vigtiga faktum. Utomlands fattar man likväl saken gasnska väl. Det finr lugnt beräknande hutvuden på andra sidan Atlanten, som insett huru jemförelsevis obetydlig kostnaden för! våra pansarfartyg är, och hvilka ha gig bekant att Förenta staterna, utan ringastel ansträngning, kunde föröka den nuvarande osårbera flottan i hvilket omfång som bleftve erforderligt. Dessa kallt beräknande hufvuden anse, att icke gra åstad? är den klokaste politiken mot en nation, som midt under det den förer det mest omfattande krig man vet att omtela. skapat en ofantlig flotta af träfartyg, samt dessutom byrgt en! pansarflotta, som redan eriordrat mer än 100.000 tons smidbert jern. Det är icke sannt utt monitorerna visat z icke kunna hålla sjön. Hvarje försök till sjös har jäfvat den i början gängse föreställningen, att den utanför sidan hängande sarn var en olägenhet. Denna pansar har befunnits motverka dessa fartygs vefarade rullning så fullständigt, att några beiälhafvare å monitorer inberätta, att sido-! elserna knappast äro större än långskepps. elserna. Den förmodade svagheten hos rbindningen mellan den öfverhängande delen och skrofven på de mindre fartygen har blifvit helt och hållet vederlagd al ertarenheten, under det att på oceun-monitorerna denna förbindning blifvit så konstruerad, att dess styrka icke ens kan dragas i tvifvesmål. Commodore John Rodgers inrapporterade till marinministern efter det rsta försöket med monitorerna, att om däcksöppningarne kunde göras vattentäta, ingenting kan till sjös medföra olägenhet för lenna klass af fart:g. Erfarenheten har edan dess lärt huru man skall få de nämnda ippningarne fullkomligt täta. Villigt medsilves, att om under svårt väder däcksluckorna lemnas öppna, såsom fallet var på Wechawken, blir fartygets sjunkning oundviklig, men det torde kunna pästös att detta ktum icke jäfvar monitorus fullkomliga sjörluglighet. Det är icke sannt, att monitorerna ej kunna bruka sina kanoner till sjös. De äro i sjeliva verket den enda klass af pansarfartyg, som i stånd att med framgang begagna sin bestyckning under sjögång, till följd deraf sit de kunna vända hela sitt batteri öfver stäiven och sålunda skjuta med stor nogsrannhet vid tillfällen, då de europeiska pansarlartygen, till följd af deras erkända mättliga rullning, icke kunna göra bruk af na kanoner. Påståendet, att det icke är dligt att öppna kanonportarne på monitorornet i svårt väder, härrör endast från lem, som icke känna till den mekanism som blifvit uttänkt för att hindra sjön att slå in RESER