Aftonbladet – 6 augusti 1864, sida 2

nande, hvilket i den mörka natten och un der en husslafs grofva drägt endast var en temligen otrolig händelse, och sedan föra honom till Galerias hus; hvars läge han kände, och der han en tid kunde döljas utar fara för att bli upptäckt. Den värsta svå righeten låg uti att få ut honom ur palat set utan atv han blefve sedd. Den enskilda dörr, genom hvilken han hade inträdt, antog han för gilvet vara försvarad, ty i an. nat fall skulle fienden redan ha begagnat ig af denna fördel och han vågade icke utitta honom för igenkännande eller för stridens chancer, genom att försöka komma undan midt under striden vid hufvudporten. Han kallade nu Spado till sitt bistånd. Det ligger en terrass här bakom, stammade eunucken; fom Cesar kan uppnå den, leder en gångstig rakt ned till den tätaste delen af trädgården; och derifrån kan han gå mellan fiskdammarne raka vägen till den port som leder ut till Appiska vägen.? ?Dumhufvud!? utbrast kejsaren förtrytsamt, huru tänker du att jag skall kunna komma ut på terrassen? Det tinnes icke någon dörr ditut, och fönstret måste ligga en manshöjd från marken.? Det är er enda utsigt till räddning, ädle herre !? anmärkte Esca otåligt. För oss till fönstret, min vän4, tillade han, vänd till Spado, som blickade från den ena till den andra i hjelplös häpenhet, ?och tag hit schalen der bortifrån soffan, vi kunna begagna den till ett rep för att dermed nedsläppa kejsaren.? tt nytt anskri från de siridande vid por ten tycktes bestämma Vitellius, medan det deremot alldeles förlamade eunucken. Han fin beslutsamt framåt, följd af sina bäda edsagare, under det Spado kviskade till