DI WIRE Gö 0 Als. Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondeni.) Berlin den 31 Juli. Under det att kriget med Danmark ännu icke var slut, hade den Bismarckska politikens gränslösa trasslighet så när invecklat oss i ett krig med de tyska medelstora staterna. Ty derpå gick Rendsborgs våldsamma besättande ut. Att vi ännu med knapp nöd undgått det farligaste brödrakrig ha vi blott slumpen att tacka för. Må man erinra sig, med hvilket program den preussisk-österrikiska politiken lät aktionent mot Danmark gå af stapeln. Det skulle alldeles icke bli något krig af de militära operationerna. Men mot deras vilja kom ändock kriget, och då lät man det gå allt längre. An var det ena, än det anJra målet bäst. Man stred för tyska intressen, men med den tanken i bakhåll att på samma gång i eget land gifva friheten dödsstöten. Dertill erbjöd sig, såsom det tycktes, ett passande tillfälle under vapenhvilan; ty de tyska mellanstaterna hade redan länge cke gjort någon hemlighet af, att de iden dansk-tyska konflikten ville genomdrifva det nationella programmet; det var således rådligast att tränga ut dem från krigsskådeplatsen, och detta skulle ske, om först Rendsborg toges ifrån dem och derefter! hela Holstein tillfölle de tyska stormakterna. ; Men slaget var dock lika obetänkt som oklokt. Den preussiska politiken verkställde det ensamt, utan att på förhand ha försäkrat sig om Österrike, och Österrike har helt och hållet desavouerat sin bundsförvaudt. Ministeren Bismarck har icke dragit någon vinst af Rendsborgs besättande, utan tvärt om mycket försvårat sin ställning till de öfriga förbundsregeringarne. Isynnerhet i södra Tyskland uppstod en förbittring öfver våldsdädet, hvilken fick sitt tydligare uttryck i den wiärtembergska rerosentantkammarens beslut: man ställde i tuttgart alla medel till regeringens förfogande för den händelsen, att hon komme att göra motstånd mot Preussen. Preussen har Rendsborg i sina händer, men det har för längesedan varit nödsakadt att förklara, att det icke velat göra förbundet något förfång. Hr von Bismarck är stadd på fullt återtåg och har, likasom redän förut vid andra tillfällen, låtit förstå, art Rendsborg icke tagits på hans befalllning, utan att militärkabinettet förordnat om denna åtgärd. Härmed göres ingen annan än konungen sjelf ansvarig för hvad som förefallit. Vapenhvilans förlängning -på tre. dagar anser man här för en provisorisk åtgärd. Sjeltva fredsverket har, såsom det förljudes, derigenom icke blifvit rubbadt, utan en. mängd formella betänkligheter och svårigheter ha uppstått, hvilka först måste undanrödjas, innan ettlängre vapenstillestånd kan. afslutas. De tyska stormakterna äro ingalunda obenägna för ett fredsslut. —— — Wien den 29 Juli. Konferensförhandlingarne skrida i det h långsammare framåt än den första för troliga öfverläggningen mellan de sex ikon ferensen deltagande diplommaterna lät förmoda. Emellertid ha de officiösa tidningarne så bestämdt lemnat utsigt till ett vapenstillestånd, att någon sanning väl ligger deri. Om vapenhvilan tills vidare blott skulle förlängas på en kort tid, så är dock. derför ingalunda sagdt, att icke fred ändock kan ernås. Grefve Rechberg gör alldeles ingen hemlighet af, att han helst skulle se den dansktyska konflikten genast slutad. Han är mera fredsälskande än Bismarck, hvilken man här tilltror allehanda planer i tysthet. Händelserna i Rendsborg ha här gjort mycket ond blod, och Bismarck har, om han föröfrigt blott vill se, haft tusen tilltfällen att iakttaga, buru opopulär alliansen med honom är hos 033, Vi vänta inom kort konungen af Preussen hit. Mycket sannolikt är det också, att kejsar Frans Josef i år reser till Berlin, måhända på den tid, då kejsaren af Ryssland befinner sig der. Ryktena om ett:örnyande af den hel. alliansen skola då sannolikt åter starkt dyka upp, men man har redan nu sörjt för en sourdine. Den preussiska monarken skall nemligen, såsom jag: tror mig bestämdt veta, äfven sammanträffa med kejsar Napoleon i Baden-Baden. Den officiösa pressen i Berlin bestrider detta tills vidare; men det är ändock sant. Vår regering är nägot nedstämd öfver, att man inom de finansiella kretsarne riktigt uträknat, huru dålig affär allmänheten ör, då hon spekulerar på de nya 10-gulens-lotterna. Man grämer sig äfven mycket öfver, att det nya lånet icke vill ha någon framgång. Det initiativ Danmark tagit till fredspreliminärerna och svaren derå synas af nedanstående numera offentliggjorda korrespondens. Köpenhamn den 12 Juli 1864. Undertecknad lanaAl dandosl Ikancaolineacidant nnh vt