Aftonbladet – 4 augusti 1864, sida 2

pen med en så lugn och affärsmessig min, tänkte han alt äfven denna lilla hop skulle kunna göra ett sådant motstånd, avi Cesar kunde få tid aut fly undan, antingen genom nägon af utgängarne på baksiden af palatser elier, om dessa voro ockuperade, komma undan förklädd till en ar dessa slafvar, som ännu alltjemt fortioro att ila bort, och i trots af sina nyfödda känslor, kunde han icke annat än önska att han skulle tå slå ett slag vid sidan af dessa käcku och kraftfulla män, äfven för en sak sådan som deras, Seende en dörr öppen till en terass, som hade lemnats helt och hållet oförsvarad, trädde Esca utan motstånd in i palatset och vandrade genom den ena salen efter den andra, utan att möta en enda lefvande varelse. Många värdefulla saker hade redan blifvit bortförda, men likväl återstod tillräckligt till att väcka den rikaste romerska undersåtes lystnad. Schalar, vapen, juveler, vaser, statyer, dryckeskärl, m. m., voro kastade om hvarandra, medan i många fall den roflystna okunnigheien hade bortfört det som jemiörelsevis var af ringa värde och lemnat qvar de mera dyrbara sakerna. Esca hade aldrig drömt sig en så öfverdådig lyx som den han nu såg. För några få minuter var hans sinne icke mindre förvånadt än hans ögon bländade, och han näston glömde sitt ärende för öfverraskning och undran; men ingen tid var att förlora, och han såg sig förgälves om efter någon som kunde föra honom gexom denva glindrande vildmark inför kejsarens person. Rummen tycktes ändlösa, i det att det ena ledde till det andra, och hvart och ett tycktes mera praktullt än detsista. Slutligen hörde hun ljudet ar röster. och i det hon UTIgt ide fram, fen hov sig midt ibland vt hvit dus ner klädda uti festliga dMägter, med kransar om pannan, hvilande kring fragmenterna af en festlig mältid, nä ra flaskor vin och ett ymnig. hetskorn med frukter och blommor. Förr.