Aftonbladet – 3 augusti 1864, sida 2

EERO förares befallningar, utun at göra nägra frågor; men äiven dessa kunde icke undgå att så småningom inse, att det icke var något van blodsarbete de hade för sig, utan att de voro på väg att deltaga i en sammansvärjning, som skulle komina att bestämma verldens öde. Detta förstörde emellertid för ingen del deras aptit, ehuru det måhända ökade deras törst. Allt efter som vinet flödade fortare började gästerna aflägga sin förra fö enhet och lossa sina tungors band. De värd sökte på allt möjligt sätt ställa sig in hög dem alla och iniät sig i samtal med en hvar, på ew sätt som visade att han väl uppfattat hvars och ens karakter och egenNever. Eumolpus! sade han, då en slef trädde in, bäraude en ofantlig butta på ett ännu större iat, frukta inte att våga en dust med den der. Han är en värdig fiende och din egen landsman. Det var mte sednare än i går han lemnade Ravenna. Denna vackra stad skänker 038 verkligen de största buttorna och de bredaste skuldrorna i hela kejsardömet. smaka på honom och skölj ned honom med en bägare chios-vin! Så rå gladiatorn än var ull följd af naur och uppfostran, hyste hun dock en vä ig känsla för den ort, som sett honom las. Ännu ibland kuude ett minne från hans gossär smyga Big öfver honom likt n dröm. Han tyckte sig se den sandnöljda kusten, Adriatiska hafvets. böljor ved skummigt dän bryta sig mob den muade hamnen, och en mängd kruslockiga, vartögda barn, af hvilka han var en, tumla mkring och leka på stranden. Han köude ig mera mensklig då hen tänkte på dyika saker. Medan tribuuen talade, steg an i giv egen aktning; emedan kars värd