Aftonbladet – 30 juli 1864, sida 3

musikalisk perla ur mästarens penna. Underrättelser från Danmark. Händelserna i Rendsborg tyckas ha framkallat en stark opposition mot Preussen, ej blott från mellansiaterna, som i Preussens beteende ee en öfv rhängande fra för sin sjelfständighet, utan äfven från Österrike, som finner sig förnärmadt öfver Preussens sjelfrädiga och ensidiga handlingssätt i en sak, der det borde ha uppträdt i förening med sin allierade. General Hake har icke fått, utan sjelf begärt sitt atsned, troligen emedan hin förutser exekutionstruppernas spara och temligen snöpliga af arseh från Holstein, och icke vill utsätta sig för ytter-. ligare förödmjukelser af samma beskaftenhet som återtåget från Rendsborg, hvilket skedde så hutvudstupa, att trupperna måste bivuakera och ligga i tält, tills de kunde tå avarter i trakten. i Hela den österrikiska pressen uttalar sig arpt emot Rendsborgs b sättande och kalar det en oberättigad våldsgerning, hvaremot Osterrike bör protestera, lör att icke: inses deruti medbrottslig. Presse fordrar. rentut, att Österrike icke längre skall låta sina tropper stå under prins Fredrik Carls. öfverkommando. — Om Wienkabinettets hållning i denna fråga känner man ännu: ingenting bestämdt. Dock heter det, att den första underrättelsen väckt uppenbar bestörtning i statskansliet och att k jsaren; jel! utan tvifvel skulie bli obehagligt öfverraskad deraf, likasom att premierministern von Schmerling rest bort samma cag Bis-. marck inträffade i staden (den 23 dennes). — Om förbundet ännu har en gnista at sjelfkän la?, säger en tidning, om det har medvetande om vilkoren för sin egen existens, skall det ieke låta med våld tränga! ut sig från besitiningen af hertigdömena ! Holstein och Lauenburg.? — Ett ännu bittrare och häftgare språk föres uti WienerMorgenpost, som ger preussarnes utomordentliga inbilskhet och arrogans skulden ör denna skandal — en arrogans, som gör ut till och med de fredligaste och tälnodigaste naturer se sig nödsakade att en säng motsätta sig dem, hva igenom måste ippkomma sådana tvister som den mnärvarande?. i Om iredsunderhandlingarne i Wien innevålla tidningarne ännu ingenting. Deremot skall franske gesandten i Wien, bertigen af! srammont, den 22 dennes halt ett samtal ned grefve Rechberg, hvilket icke lemnat vågat tillfredsställande intryck hos dennej sednare. Af hertigens yttrarden syntes remligen framgå, att Fravkrike sannolikt kall nödgas frångå sin hittills iakttagna iterhållsamhet; likasom ord skola ha fallit om nödvändigheten af en folkomröstning i n del af Slesvig, och hvilka skulle på ett nindre behagligt sätt herört grefve Recherg. Grefve Revertera von Talandra, som hitills varit öster.ikisk civilkommissarie i lensborg, har af sin regering blifvit utvämnd till utomordentligt sändebud vid hofet i Petersburg och står i begrepp att emna Flensborg. I hans ställe mwäder sterrikiske gesandten i Hamburg, baron: von Lederer, såsom Zedlitz kollega i Flens-! org. Grefve Revertera var redan 1860 1esationsräd i Petersburg och är personligen serna sedd derstädes. Postväsendet i hela Jutlond är från den 4 dennes lagdt under det allmänna preusiska postväsendet. Konungen har i nåder entledigat etatsådet Fenger från direktörskapet inom finansninisteren, men samtidigt b nådat? hoom med Dannebrogsmännens hederstecken. Preussiska kanonbåten Blitz, till hvilken apten Hammer gaf sig och som också tog n dansk kanonbåt, skall för denna sistämnda få den p emie af 1000 thaler, som tettinska flottkomiten utsatt till belöning ör det preussiska fartyg, som uppbringade tt danskt. wood Det heter desslikes att konungen af Preusen blifvit så utom sig af glädje öfver unerrättelsen om eröfringen ef Als, att hani utnämnde den första preussare han råkade ill geheimeråd med excellens rang. Det ar lyckligtvis en Schlosshauptmana? vid amn Touchain. i Den 25 dennes hölls i Rendsborg en talikt besökt församling af representanter för le 8 k. slesvig-holsteinska föreningarne; ch vid detta tillfälle antogos omsider nåra resolutioner, af innehåll, att SlesvigTolstein måtte så snart som möjligt konstiueras under dessa rättmätiga fursie, hertig redrik VIII; ett församhugen med harm illbakavisade en tysk furstes försök attuppräfva sig till landsherre tvärt emot dess: vilja; att endast hertig Fredrik och repreentationen äro kompetenta att bestämma len eqvivalent som tillkommer Österrike ;ch Preussen för de stora offer, de gjort ör landet, och att derför hertigens snara nsättande i regeringen vore säkraste med-i et att bringa landets rättigheter i samklang ned nämnde länders intressen, derigenom i tt furete och folk erkänna sine förpligteler att göra uppoffringar för det allmänna. I Eemb. Nachr. läses en utförlig be attelse från de alljerades högqvarter, daerad den 24 dennes. anovående WVesterhafaC