— Stor konstexposition kommer att öppnas i Berlin den 5 Sept. — Belgiska målaren Charles Felu, hvilken för närvarande väcker uppmärksamhet i Paris, född utan armar. Kinnande sig ega kallelse för konsten, uppmuntrades han af det bekanta yttrandet: Ratael skulle ha blitvit den störste målare, äfven om han inga armar haft. Han gjorde försök, tog penseln mellan tårna och använde den mest ihärdiga möda. Etter några år målade. han redan kopior och porträtter. Hvad som hittills bäst lyckats honom och väckt beandran är en kopia af den sönderslagna krukan? at Gruze och skådespelerskan Victoria Latontaines porträtt, hvilket är talande likt och återgifver originalets retande ansigte i allt dess behag och intelligens. Den lätthet, hvarmed Felu arbetar vid sitt staffli. gör, att man nästan glömmer hans brist på händer. — Af Koulbachs Goelhegalleri har åter fyra blad utkommit: Alexis och Dora, Friederike von Segenheim, Haidesröslein och Goethe i Weimar?. — IKronprinsessan af Preussen har till minne af Dyppelskansarnes stormning målat 4 tafior, hvilka för närvarande exponeras i Berlin till förmån för kronprins-stittelsen, hvilken stiftelse kommer att utgilva dem i litografi. — Förestående nedrifning af Vaudevilleteatern i Paris. Till de teatrar, eom redan måst falla, för att ge rum för de napoleonska bygnadsplanerna, kommer äfven Vaudeville-teatern att inom kort sälla sig. Denna teater har funnits sedan den 19 Jan. 1791. Under revolutionstiden blef den för ett teaterstycke: Den kyska Susanna. i hvilket man trodde sig finna anspelningar på Marie Antoinettes process, stängd och dess direktör och skådespelare kastades i fängelse. Kort derefter törstörde en eldsvåda teaterhuset, och truppen slog sig ned i Cafe de Boulevard Bonne-Nouvelle, der den qvarstannade till 1827. Näranda år var den gamla teatern årver uppbyggd. — Ny komposition e Rosaini. Just i det ögonblick då Meyerbeers likprocession tågade förbi Rossinis fönster, satte sig denne vid 1ortepianot och improviserade en komposition såsom uttryck af sorgen ölver hans gamle väns död. Han har efteråt försökt uppteckna meladien oc utarbeta den till oa ventate, till hvilken Pavini skrifver testen :