OR 1 ee a afträdande af staden ti hörig mark i och för sammanbindningsbanan genom hufvudstaden. De tvenne ifrågavarznde vilkoren voro: 1:o att den genomfartsöppning, som å den blifvande jernviägsbron mellan södra landet och Riddarholmen kommer att lemnas. måtte erhålla en bredd af 60 fot samt vattnets djup derunder bestämmas till 24 fot. 2:0 att godsoch passagerareafgifterna å sammanbindninsbanan måtte komma att beräknas efter samma grund som är gällande för statens öfriga stambanor. Som bekant är har jernvägsstyrelsen i ett till K. M:t ingifvet utlåtande ansett dessa vilkor vara af sådan beskaffenhet att styrelsen för sin del ansåg dem böra bortfalla. De för denna åsigt anlörda skälen äro, att anbringandet af en sö stor svängbro som erfordras för en öppning af 60 fot skulle medföra större anläggningskostnad. samt medtaga mera kraft och tid vid dess öppnande och slutande än som skulle motsvara med densamma förenade fördelar: enär styrelsen för sin del ansett en genomfartsöppning af 40 fot med 15 fots djup under lägsta vattenytan fullt motsvara alla billiga fordringar på rymlighet och beqvämlighet för det närvarande; hvarjemte en möjligen i framtiden erforderlig förändring icke skulle komma att möta några svårigheter. I afseende å passagerareafgifterna hade jernvägsstyrelsen uttalat den åsigt, att den betydligt etörre anläggningssamt driftoch underhållskos nad sammanbindningsbanan. i förhållande till statens öfriga jernbanor, skulle komma att erfordra, äfvensom de stora fördelar för de trafikerande denna bana kan åstadkomma inom en jemförelsevis kortare väglängd, hvarpå åtskilliga exempel blifvit uti styrelsens utlåtande anförda, nödvändigt fordrade avt taxan å godsoch passagerareafgifterna å sammanbindning-banan bestämmas efter en annan beräkningsgrund in den för statens öfriga banor gällande. De båda punkterna föredrogos hvar för sig, således först frågan om broöppningens bredd och djup, hvilken likväl, till följd af en under diskussionen rörande denna punkt framställd begäran sönderföll i tvenne särskilda propositioner. nemligen bredden. och djupet hvar för sig; dock diskuterades de sam fäldt. Ä Hr Wallenberg, hvilken först erhöll ordet, anförde ett exempel från en utländsk jernväg. äfvensom Törhållandet med öppningen å jernvägsbron vid Jönköping, för att derigenom visa, att i tekniskt hänseende inga svårigheter behöfde möta för åstadkommandet af en genomfart med de dimensioner talaren föreslagit. Skälen för behofvet af en så bred broöppning voro desamma som han vid frågans förra behandling uttalat; och då han icke genom jernvägsstyrelsens yttrande i ämnet fått bibringad någon Törändring i sina åsigter, ansäg han sig böra yrka, detstadsfullmäktige måtte vidhålla sitt förutfattade beslut. Under diskussionens lopp ingick likväl talaren på den modifiering, som förekommer uti herr Lindbergs i onsdagens tidning af oss återgifna reservation, hvilken af reservanten under öfverläggningen förordades. Hr Hierta uttalade den åsigten att, när det som begäres icke är oskäligt eller overkställbart, bör en representation, som vill bibehålla sina kommittenters aktning, icke frå sitt en gång fattade beslut, blott och bart till följ en annan auktoritets yttrande. Talaren varlikvälicke cmot att, för åstadkommandet af en modifiering ide förut fattade beslutet, antaga hr Lindbergs örslag. Hr Schwan anförde flera skäl emot de föregående talarnes åsigt, anseende det vara obehöfligt och att gå den närmaste framtiden alltför långt i förväg om man för broöppningen och vattenhöjden bestämde sådana dimensioner, som de föregående talarne förordat. Man hade ju vid frågan om Södra Stäkets upprensning till farbar segelled endast föreslagit 18 fots djup, men sedan nedsatt detta till 16; hvarför skulle man nu yrka på 24 fots djup vid ifrågavarande broöppning, synnerligast som öfriga vid Milaren be lägna städers hamnar icke lemna rum för särde-. les djupgående fartyg, hvarpå talaren såsom exempel anförde, att Köpings hamn är 11 !(2 fot djup, samt Upsalas. och Arbogas hamnar blott mäta 5 fots djup. Afven anförde talaren, att de större tremastare. som navigera Stockholms farvatten, icke ligga mer in 15 å 16 fot djupt. De för sjöförsvaret bestä lda monitorerna. de bredaste af hittills kända fartygscerter, blifva 46 fot breda, utom pansaret. Talaren slutade med att, såsom en medel och det högsta han ville förorda, föreslå broö ningens bredd till 50 fot och vattendjupet till 15. Hr J. W. Bergström var af samma åsigt som hr Schwan; hvaremot herr Weser och Malmsten förordade utskottets förslag. Efter votering, huruvida hr Lindbergs eller hr Schwans förmedlande förslag skulle vid hufvudvoteringen utgöra kontraproposition mot utskottets tillstyrkan, förkastades hr Lindbergs för med 42 röster mot 30. Vid hufvudvoteringen ti föllo 47 röster utskottets tillstyrkande, hvaremot 25 röster föllo på det af hr Schwan framlagda förslaget. Fullmäktiges beslut blef sålunda, efter antagande af en af hr Billbergh föreslagen förindring i redaktionen, att fullmäktige, med frånträdande af det redan i afseende å broöppningen öfver Riddarfjärden framställda vilkor, nu endast förbehöllo sig att, när och i den mån utvidgning af Stockholms sluss varder vidtagen eller annat utlopp: blifvit anlagdt för förbindel-: sen mellan Mälaren och Saltsjön, nämnde broöppningars dimensioner såväl till bredd som djup blifva 1 förhållande dertill och utan kostnad för staden inrättade på det sätt, att hinder för trafiken derigenom ej möter, i sammanhang hvar med fullimäkt ge på anförda skäl uttalade den önskan, att K. M:t täcktes förordna. det öppningarne å jernvägsbron öfver Riddarfjärden måtte nu vid första anläggningen erhålla den större bredd utöfver hvad Jernvägsstyrelsen föreslagit, som för vinnande af större beqvämlighet vid genomfarten erfordrades. I fråga om det andra vilkoret. rörande den 8. k. Stockholmstrafiken önskade hr Wallenberg äfven att fullmäktige måtte vidblifva sitt förut fattade beslut; men som det vore föga troligt att någon majoritet härför kunde vinnas, hemställde han, huruvida ej fullmäktige skulle anse skäligt, atti den till K! M:t afgående skrifvelsen uttala såsom en önskan hvad fullmäktige förut fastställt såsom ett vilkor. Hr Behrling instämde häruti. Hr Schwan gillade de af jernvägsstyrelsen uti denna punkt anförda skäl och ansåg det orimligt att begära det man skulle kunna på sammanbindningsbanan färdas eller få gods transporteradt, till ett pris som, i förhållande till väglängden, motsvarade priset å de andra statsbanorna. Hr Hierta ville ej motsätta sig jernvägsstyrelsens förslag, om det finge tolkas på sätt hr Schwan gjort i sin framställning, eller att blott trafiken på sjelfva sammanbindningsbanan skulle komma att drabbas deraf; men talaren hade hört framkästas vinkar derom, att vederbörande ämnade ätven belasta trafiken till och från hufvudstaden, efter en viss indelning i rayoner, med en högre atgift; af hvilken anledning talaren fann sig böra hemställa, att stadsfullmäktige måtte frånträda sitt vid förra sammanträdet beslutade vilkor i afseende på afgiftsbeloppet för sammanbindningsbanans begagnande, dock under förutsättning att trafiken till eller från landsorten icke måtte betungas med särskild atgift till högre belopp än efter den för jernvägarne i allminhet gällande taxa. Detta förslag tillvann sig likväl inga sympatier, hvarför till kontraproposition vid den begärda voteringen antogs hr Wallenbergs förslag, för hvilket röstade 24 ledamöter, hvaremot 48 ledamöter röstade för den hemställan till K. M:t, att stadsfullmäktige, med uttryckande af den vissa tilllörsigt, att K. M:t icke lärer vilja med någon afeitt, som icke vore skälig. äg