Aftonbladet – 28 juli 1864, sida 3

hade man fått uppskof till den 25, och vid dess slut förklarade staden sig urståndsatt att betala. På samma sätt skall det ha gått i Veile och Horsens. Blott i Randers förklarade man sig beredd att betala — med en vexel på generalkonsul Pontoppidan; detta antogs, men då konsuln naturligtvis icke ville ha med den saken att skaffa, fingo indrifvarne intet. Det kommer nu snart att visa sig, om hr v. Falkenstein verkligen skall verkställa sina hotelser. Under den 12 dennes har kommendanten i Aarhuus, hr v. Przyborowski, utfärI dat följande befallning: För utgifvande Jaf tidningar och andra offentliga blad, äfvensom uwull kungöranden för stadens borgare eller i Aarhuus amt, fordras tillstånd uf högre preussisk eller österrikisk militär embetsman eller härvarande kommando. Publika lokaler, der förbjudna tidningar I hållas, skola förseglas, och öfverträdelser Isträngt bestraffas.? Från och med den 11 har staden haft en besättnipg af 20 man ungrare utom kommendanten. En betydlig vagnträng skall beständigt hällas i beredskap, och invånarne när som helst vara redo att mottaga inqvartering. e preussiska häströfverierna hafva nu återigen börjat, och denna gång efter en mera storartad måttstock. Man går nemligen från by till by, från hus till hus, och bortsläpar hvarenda häst, som är i någorlunda godt stånd. Emellertid är man nog artig att icke behålla alla de bortförda hästarne; man utväljer blott de bästa och dem man behöfver, resten återställes. — Då preussarne den 17 voro i Hammel, för Nl FH AP re hR bonde, som icke ville rida hem från staden med sin häst. I lördags hade vi besök af ett preussiskt kommando, som föregaf sig skola iständsätta telegraflinien emellan Silkeborg och Aarhbuus; men i dess ställe borttog man nästan hela ledningstråden och körde den söderut, så alt blott några stolpar qvarstå. Telegraflinien tillhör, som bekant, ett privat bolag. Truppmarscherna härigenom fortfara. Den 11 dennes ankommo öfver Wiborg från Holstebro 7 österrikiska officerare med 100 man och 400 hästar med vagnar och foder ce., samt åtminstone 200 bondvagnar och 400 nötkreatur. Följande morgon gick transporten vidare. Den 19 anlände 1 sqvadron österrikiska husarer, 1 batteri ar 8 kanoner, en del broträng och 40 stora båtar samt slutligen — 44 ?tagha? hästar. Den 20 ankom ytterligare 1 sqvadron husarer och — 56 tagna? hästar. — Och sålunda säges det komma att fortgå, så Jutland. Storhertigen Peter af Oldenburg lär redan anse sig såsom den rättmätige herrskaren istorhertigdömet Schleswig-Holstein?, och blott såsom pretendent i sitt eget hertigdöme Oldenburg. Han har mottagit en rörande adress från de schleswig-holsteinska föreningarne i O!tdenburg, hvari han uppmanas att unna Tyskland den upplyftande anblicken af en ädel furste, söm alstår från sina anspråk, för att rädda fäderneslandets enighet. Taxeringen af brandskadan i Sönderborg är pu slutad och har gifvit det resultat, att brandstodsboleget har att utbetala en ersättning af 370,000 mark c:t; regeringen eller understödskomiteerna få tillskjuta fullt 100,000 m:k, på det de mindre bemedlade må kunna äter uppbygga sina hus. Från Hamburg och Herug-Fredriks-stiftelsen äro afsända två gånger 10,000 pr. thaler till Als. Enligt noggranna uppgifter äro 257 hus totalt nedbrunna. Blow 64 hus äro oskadade. Bron öfver Alssundet kostade dessutom 1857 omkring 140,000 m:k ct. Preussiska pionierer hälla nu på att fiska upp några af de sänkta Pon och låta reparera dem. Man är betänkt på upprättande af en schleswig-holsteinsk iörening, för att utverka alla dansksinnade deputerades och rådmäns afsättning, likasom öns flesta prester och skollärare skola rekommenderas till skyndsamt entledigande. Från Randers skrifves den 18 dennes, att preussarne äro fortfarande sysselsatta med att inpacka och bortföra manufakturvaror från de i beslag tagna butikerna. I samma stad uppehålla sig två majorer från de konfedererade stuterna och två franska officerare, alla med hvita band om armarne. Man mäste för öfrigt iakttaga mycken försigtighet i sina yttranden, ty det fius tillräckligt med civilklädt folk bland tyskarne som förstå danska språket. Pretendenten säges hafva låtit sin representant furst Löwenstein-Rosenberg, till kejsar Napoleon öfverlemna ett dokument, som söker bevisa Preussens egennyttiga pla ner, och hvaruti uttalas fruktan för att dessa skola leda till ett ogyunsamt resultat. Österrike och Preussen skola numera vara ense om följande fredsvilkor: Fullständigt särskiljande af hela Holstein, Lauenburg och Slesvig, med undantag af de två nordjutska enclaverna, upprättande deraf till ett eget rike under en furste, som bestämmes af en förbundsrätt; Rendsborgs förvandling till förbundsfästning, en slesvigsk eller holsteinsk hamn till tysk krigshamn; Preussen betalar Österrike dess krigsomkostnader, men behåller Slesvig såsom pant och under sin förvaltning intill dess öfverskottet betalt samtliga krigsomkostnaderna, omkring 20 mill. thaler. Derefter lemnas landet till hertigen af Holstein, och finanserna sammansmälta med nämnde lands, hvilket deremot skall vidkännas kostnaderna för förbundsexekutionen. Angående kapten Hammers tillfångatagande skrifves från Slesvig till Nordd. Allg. Zert.: Kapten Hammer inneslöts vid Sild och Föhr af kanonbåtarne Blitz och Basilisk samt två större österrikiska fartyg. Först togs ön Sild, medan Hammer drog sig söderut från Wijk. Hans eskader bestod af 2 ängtartyg, flera tullkuttrar och några kanonjollar, inalles 19 fartyg. På en engelsk uppgilt om vapenstilleständ begaf han sig sjelf under parlamentärflagg till österrikarne, alt stjäla hästar, skola de hafva skjutit en l: länge det tinnes österrikare qvar uti norra !l: mm mm MA mm mm oo LV US om mm (RA AA jr Fr rr rf fr KR fr KR AR KK KR TR