Hvad sjelfva händelsen angår, så synt skulden till slagsmålen vara lika stor å båd sidor, men Preussen tyckes med en viss i ver begagna detta tillfälle att utvidga sit militära herravälde öfver en delaf Holstein Hannoveranska och holsteinska tidningarn kasta naturligtvis h-la skulden på preussarne Enligt en korrespondens från Altona til Hamb. Nachr., var det en preussisk under officer, som gaf första impulsen till den för bittrade stämningen, derigenom att han ick ville dricka med några sachsiska och hanno veranska soldader för armeernas gemensom ma välgång. SPANIEN. Den nya spanska presslagen, som föru af åtskilliga tidningar beskrifvits såsom fri sinnad, är tvärtom ett sö nt prof på me deltids-legislatur. Biskoparne utöfva inon sina stift ett fullkomligt godtyckligt väld öfver hela den litteratur, som afhandlar re ligionen, bibeln och den kristliga moralen Jemte biskopen kan inrikesministern vid taga de anordningar som af dem gemen samt anses tjenliga, beträftande tryckta ar beten, deras spridning och annonserande Specielt hafva de att vaka öfver följeton gerna, som ej få meddelas i tidningarn utan särskildt t:llstånd. Straftlagstiftningei sluter sig värdigt till dessa anordningar Hvarje anfall på katolska religionen, hvarj förolämpning mot dess tjenares helgade verson, skall, om strafflagen icke innehål er någon särskild bestämmelse, som läm par sig för det ifrågavarande fallet, bestrat ias med sträng arrest. Ivarje försök til proselyimakeri för en annan lära, hvarj uppmaning till utöfvande af en annan kult medförer tukthusfängelse. Inqvisitionens tra ditioner synus således ännu qvarlefva ut Spanien. ITALIEN. Från Turin berättas den 21 Juli, att Gu ribaldi dagen förut anländt till Ceprera om hord på ångaren Zuaro Palestro. Under det den allmänna meningen ut Frankrike, England och Tyskland syner: längta efter en fredsepok, räder uti ltalie: från ministern ända ned till nationalgardi sten en framstående krigisk sinnesstämning som bör visa Europa, att der ännu finne en fråga, som ej kan ordnas med diploma tiska konstgrepp eller afspisas med engel ska axelryckningar. 1 sjelfva parlamente har hvarje förslag om afväpning eller redu cering al armön butvit med stark majorite förkastadt. Alla af regeringen vidtagn finansiella åtgärder för att kunna vidmakt hålla den stora härsmakten hafva äfven vil ligt blifvit godkända af parlamentet. Men följden af denna politik har blifvit, attlan det ådragit sig en betydlig statsskuld. Stats inkomsterna för det löpande finansåret irc beräknade till 975 mill. franes, hvaremo inkomsterna ej uppgå till mer än 560 mill Årets deficit utgör således 413 mill. För säljningen af jernbanorna skall inbringa 200 millioner, alltså återstår 215 millioner: deficit rör detta år. Ar 1865 skola deesn 215 mil. ytterligare ökas med 309 millio. ner, och som högst 163 millioner kunun erhållas genom domänernas försäljning, skall äret 1865 sluta med ett deficit af minst 352 inillioner franes. Året 1866 skall ytterligare stegra denna summa till omkring 600 millioner franes, så att ett nytt stort ita. lienskt statslån synes vara oundvikligt. Uti ett bref från Turin af den 20 dennes berättas, att Garibaldi verkligen skulle tillämnat en expedition och att ätskilliga af hans närmaste förtrogna på hans kallelse samlats i Neapel den 12 och 13 Juli, samt sedan begitvit sig till Ischia. Ankomna dit tillkännagaf Garibaldi, att planen till en expedition för närvarande var uppgifven, men att han vid hvarje annat tilltälle alltid skulle räkna på deras biträde. Garibaldi kall ha åter närmat sig Bixio och bref. ifvaren antyder äfven, att ett förtroligt närmande skall ha på sednaste tiden inträdt mellan Garibaldi och konung Victor Ema. nuel. GREKLAND. Från Korfu berättas den 17 dennes, al! valen på Joniska öarne utfallit i konservaiv anda. Rättegångsoch Polissaker.