Aftonbladet – 27 juli 1864, sida 2

men emellertid är jag rasande törstig, och tribunens vin lär skola vara det bästa i Rom. KAPITLET XI. Esqvilinska trädgårdarne. Stående på lur i ett hörn af portiken, lyssnade Euchenor med spänd uppmärksamhet på den föregående konversationen. Då han hörde att flyktingarne ämnade taga kosan åt Tiberstraonden, uppgjorde hans srekiska fintlighet genast en operationsplan. På vägen dit stod en postering af hans xamrater, bestående af några bland de glaliatorer, som Placidus hade köpt, och som för ett par timmar uppställt sig der på Hippias befallning. Han beslöt att följa det unga paret med tysta och försigtiga steg, ty han hyste alleles icke någon fallenhet för att utmana britten till strid innan han var säker om bistånd, då han tänkte göra alarm, gripa le båda vandrarne och i afseende på sina vättigheter vädja till de stadgar, som de illa höllo heliga. Esca skulle utan tvifvel comma att försvara flickan till det yttersta, nen .han skulle snart bli öfvermannad, och let vore besynnerligt om han icke skulle unna bli tystad för alltid. Sedan detta lefve gjordt, tänkte Euchenor, skulle ändå ultid bli tid nog öfrig för honom att förena ig med sina kamrater vid tribunens bord, det han Jlemnade åt truppen att taga vara på flickan. Han skulle nog kunna hitta på ågon lämplig förevändning, hvarmed han unde stryka sina kamrater om munnen, ipphetsade, såsom de då säkerligen voro, r meat och dryck. För sin egen del hade an just icke något synnerligt tycke för nattens äfventyr, som lofvade hårdare stöar än han gerna ville vexla i n strid med