Aftonbladet – 26 juli 1864, sida 3

l YPALIEN. Från Turin berättas den 17 Juli, att Mi Janos tidningar meddelat detaljerade berät telser rörande garibaldisters inskeppande från Genua natten mellan den 13 och 14 dennes, till ett obekant antal, på ett obeI kant skepp och till ett obekant ändamål. Dessa berättelser ha dock befunnits vara blott och bart fabier. I stället för garibaldister var det 20 studenter som afrest för att vid Camaglia bese jernvägsarbetet. Några af deras professorer följde dem. Då de på aftonen inskeppade sig och sjöngo patriotiska sånger, ansåg man dem vara garibaldister. Men ehurn dessa berättelser befunnits vara sanningslösa är det dock säkert, att handlingspartiet är i liflig verksamhet. Ny ligen har det utfärdat en proklamation, ställd till Dalmatiens och Istriens befolkning, hvik ken åtgärd måhända antyder hvartut den närvarande rörelsen syftar. Nämnde länders invånare uppmanas, att likasom ligurierna, toscanarne, neapolitanarne och sicilianarne infinna sig då fråga är om bildandet af en flotta för det förenade Italien. Venedigs revolutionskomitå, från hvilken denna proklamation utgår, påminner om den tid, då istrianer och dalmatier kämpade gemen. samt under det bevingade lejonets baner, och behberrskade hafven. Proklamationen inbjuder dem att samlas under Victor Emanuels fana och icke längre dröja under främlingeherraväldets ok. Om påfven berättas, att hans krafter allt mera stärkas, och att han nu befinner sig bättre än på länge. AMERIKA. Från Newyork skrifves den 10 Juli: Den rebellkår, som inbrutit uti de norra staterna, tågar mot Baltimore. Unionsgeneralen Vallace har med en underlägsen styrka levererat fienden en het träffning, som fortfor i åtta timmar, och hvars utgång blef, att unionstrupperna nödgades draga sig tillbaka. Uti Baltimore och Washington herrskar, i anledning af denna rebellernas di version, stor uppståndelse. Ingen mennis får lemna Baltimore. Alla hästar hade blifvit reqvirerade till militäriska behof. De konfedererade staternas kongress hor utfärdat ett manifest öfver det närvarande kriget med Förenta staterna, hvars syfte är Patt inför verlden förklara de principer, tänkesätt och afsigter, som ledt och ännu leda konfederationens representanter7. Dokumentet är affattadt i form af en gemensam resolulion af senaten och representanthuset. Redan under kongressens förra session hade förslaget blifvit framstäldt af en hr Hill från Georgien, men har först under denna session, den 10 Juni, blifvit antaget af båda husen, efter en under flera timmar fortsatt debatt. Manifestet går ögonskenli fon ut från antagandet, att några fredsfö iwoppningar för närvarande ej finnas, fastän det tillika klarar, att rebellerna icke draga i betänkande, att uttala en uppriktig önskan efter fred, på vilkor, som äro förenliga med deras ära och ett varaktigt beiryggande af deras rättighete Om beskallenheten af dessa vilkor si ges vidare intet. De väsentliga kerna till de konfedererade staternas afsöndring från unionen innefattas i följande paragraf: Vi voro tvungna att afbryta den politiska förbindelsen med våra förra bundsförvandter, emedan de angrepo fundamentalprinciperua för vår unionella förening med dem?. Utom denna förvrängnping at sjelfständighetsförklaringen af 1776, anföres på ett annat ställe ?det nödvän diga beskyddandet af ärfda rättigheter och kärblefna institutioner.? Frasen 7 lefna inpstitutioner låter i ett vädjande till 7verldens upplysta dom? visserligen angenämare än det nakna förhatliga ordet slafveri, hvilket omsorgsfullt undvikes i hela dokumentet. Det svassande elutet uttalar stor tillförsigt till frihetens triumf?. Det heter deruti bland annat: Den vildaste föreställning som en sjuk fantasi någonsin uttänkt, kan ej jemföras med den galenskap, som kan drömma om besegrandet af åtta millioner menniskor, hvilka enhilligt beslutit att hellre dö såsom fria män, än lefva såsom slafvar, och som redan inhemtat en varning af den anda af vildhet och förhärjning, med hvilken detta krig föres, och af de vansinniga tillkännagifvanden, kvilka i händelse af deras underkufvande hota dem med en mer ön egyptisk fångenskap. Prasmakeriet i hela skriften har i sin kulminationspunkt i slutsatsen, om man betänker, att af nämnde 8 millioner menuiskor finnas 3 millioner slafvar, hvilka, om de konfedererade vinna sina afsigter, säkert skulle komma att lefva och dö 1 slafveri. sm s—