Aftonbladet – 25 juli 1864, sida 2

och färdig att deltaga i vårt nattarbete! Bättre sent än aldrig, Tag ed af honom, kamrater, och det på ögonblicket. Skicka efter en bit bröd och en nypa salt. Se här, Rufus, korsa din klinga med min. Du kom just i lagom tid för att få med de öfriga dela fara; nöje och byte.4 Detta tal iramkrystade han med många vinkar och tecken ät sin unge vän, ty Hirpinus, som gissade huru sakerna stodo melian de unga tu, kunde icke upptäcka någon bättre plan än den att Esca åtminstone skulle få sin andel i det byte de nyss hade flörvärfvat sig. Huns små konstgrepp gingo emellertid helt och hållet förlorade på britten, som tycktes uteslutande upptagen af Mariamne, och till hvilken flickan viskade siva far: hågor och böner om att rädda henne från de råa männen. Den unge mannen slöt henne tätt intill SIG. -Gå undan der4, sade han stolt, då Euchenor och Lutorius ställde sig i vägen för honom. Hon har gjort sitt val och följer med mig. Jag för henne hem till hennes fars hus. De andra upphofvo ett begabbande skratt. Hör bara på den der! ropade de. Det är visst sjelfva pretorn som talar! Det är sjelfva Ceesars röst! Ja, ja, gå i fred om du så vill — vi ha redan öfver nog af gulhåriga berbarer — men flickan stannar hos OSB, Nu darrade hon icke längre. I denna öfverhängaunde fara kände bon icke längre någon förskräckelse. Rak och trotsig siod hon bredvid sin räddare, visserligen blek om döden, men med ögon som blixtrade (Fortk. följer.)