sköld eller glimmandet af ett svärd för att ånyo väcka hans vilda, krig lynne. et hade varit hans vana att uppvakta Vateria för att undervisa henne i konsten att sköta svärdet under en timmas lektion på vissa bestämda dagar. Allt som stod i sumband med amfiteatern utötvade vid denna tidpunkt en sådan sjuklig tjuskraft på alla klasser af det romerska folket, att äfven damer af rang ansågo för en önskvärd talent att förstå bruket af svärdet; och det har berättats, att vid mer än ett tillfälle qvinnor af ädel börd deltagit i sjelfva de dödliga fäktningarne på arenan. Dessa voro emellertid sällsynta exempel på fullkomligt trots mot all blygsamhet och all naturlig känsla; men att stöta och hojta och stampa under öfningarne vid en efterapad strid an. sågs helt enkelt för en regelbunden öfning och en helsosam förströelse, hvarmed hvarje dam, som önskade räknas till de fashionabla: krets, måste sysselsätta sig. Dylika svett drifvande medel, i förening med ett över. drifvet bruk af bad och ett frikostigt till. fredsställande af den törst som en så stark ansträngning naturligtvis måste framkalla, kunde icke gerna annat än i hög grad verka skadligt på den qvinliga stönheten; men ältven denna konsideration fick gifva vika för modets öfverväldigande anspråk, och då, liksom nu, vanställde en qvinna gerna sitt utseende genom hvarje, om ock aldrig så obehagligt och sm förfarande, endast att andra qvinnor gjorde detsamma. Det torde äfven vara möjligt att deras lärares manligt symmetriska gestalt samt fasta senor och muskler icke voro utan inflytande på eleverna, hvilkas hjertun veknade i samma mån som deras muskler hårdnade, och hvilkas vanor och hela uppfosiran voro egnade att intressera dem för glu torns person och yrke. Vure dermed huu som helst, så hade fäktarne i Rom icke mycken tid ledig, och bland dessa var Hipas otvifvelaktigt den mest eftersökte af det täcka könet.