Aftonbladet – 9 juli 1864, sida 3

pels fall hållits besatt af preussarne, stracker sig en höjd ungefär en half mil norr om de fordna skansarne till Sandbjerg, men derifrån till sun(dets nordliga ända är landet jemförelsevis slät! och mer eller mindre beväxt med skogar, af hv ka några sträcka sig ända ned till vattnet. Den ofvannämnda höjdsträckan är högre än kusten på Als, och preussarne kunde derifrån se hvarje arbete som utfördes för att motstå deras tilltänkta an; . De danska försvarsverken på Als sträckte sig från Sönderborg till Augustenborgsfjorden — en sträcka af minst 1 mil i rak linie. Längs rauden af den höga kusten voro skyttegrafvar med bröstvärn, och bakom denna kontinuerliga löpgraf voro andra inskurna i vinklar, för att göra försvaret så verksamt som möjligt. Vid nordliga ändan af sundet funnos ej så många naturliga hinder, och konsten hade ej heller här For sk mycket som längre söderut. Söder om Kjaervig funnos 51 kanoner af olika storlekar, och nom derom voro 17 kanoner, af hvilka de flesta voro så ställda, att de sköto mot söder och icke rakt öfver sundet eller mot norr. Alla dessa befästningsarbeten hade utförts före vapenhvilan, vid en tid, då preussarne tänkte gå öfver söder om Kjervig och icke norr om denna. såsom de nu ort. Under vapenhvilan skaffade de si skap om, att vi voro svagast mot nordliga ä af sundet; de läto i Altona och andra städer förfärdiga båtar och transportera dem med, jernbana och vagnar till bestimmelseorten. Afven alla andra förberedelser till angreppet träffades under vapenhvilan. Till försvarsverken på Als hörde äfven de på halfön Kegenes vidtagna åtgirder för betryggandet af en retrå Broar hade nemligen by från botten långt ut i vattnet, så att trupper och materiel kunde hastigt inskeppas. Halfön Kögenes står, som bekant. i förbindelse med den öfriga delen af ön genom en smal landtunga, kallad Draget, hvilken är cirka 2000 fot lång och från 100—150 fot bred, Vägen dit var god. Der nordliga ändan af Kegenres är c:a 5000 fot från Höruphav, och vattnet är vanligen lugnt. Fienden kunde komma till Kegenas antingen öfver Draget eller med båtar från Höruphav, hvilket senare alternativ kunde väntas skola bli taget. Framför Draget voro 8 svåra kanoner placerade, löpgrafvar gräfda och bröstvärn uppkastade. På andra sidan af Kegenws voro några jordverk uppkastade, och befallning hade gifvits att underminera Draget efter Shaffnerska systemet: men arbetena hade uppskjutits under vapenhvilan och just den 20:åc skulle minorns läggas. Årmåen på Als utgjordes af sex regementen, hvartdera med inalles 1400 officerare. underofficerare och meni samt 1000 illeriste: 300 ingeniörer, inalles 9700 ma suknuades dock cirka 1000 ma hvarje tid tienstgörande styrkan under 8000 man, Från Sönderborg till ungefär balfvägs till Kjervig stod 10:de regementet. derifrån till Kjrvig öte regementet. från Kjarvig norrut till Amkielsöre (en sträcka af omkring en half mil) stod A:de regementet. I Sundsmark btod 18:de regementet som reserv för det i0:de. och i Ulkeböl samt trakten deromkring stod 3:e regemenItet som reserv för 4:e 5:e: 6:e regementet istod längre norrut. rnas ställ: ning natten mellan den 28 och Juvi General Steinmanns högqva der han befann sig ungefär från alla afdelningar af den stiende styrkan och lätt kunde dres. Han fick i rätt tid v att tänkte gå öfver i närheten af Arnki han vidtog alla mått och steg för stärkande derstädes. Härtill fordrad stärkningar, och det säges att han vände sig til öfverbefälet för att få flera trupper. men at begäran ej blef uppfvild. En för 3000 man skulle ha räddat Als och försk armå den heder, som dess mod och uthållighet i hög. grad förtjente. ör sjelfva öfvergången, kampen och reträtten ha vi förut redogjort. Korresp. fortsätter: Då trupperna kommit till Kegenss, uppställdes de i löpgrafvarne, och kanonerna bemannar des, så att allt var i ordning till ny strid. Innan trupperna kommit dit, var vägen underminerad, kl. half 11 var Draget fritt fran folk. och hela styrkan afvaktade fiendens ankomst. General Steinmann stod midtibland soldaterna, besluten att till det yttersta försvara det sista stycket af Als. och hade fienden kommit, skulle en blodig kamp ha egt rum derstädes. Den ena minuten efter den andra, timme på timme väntade vi. stående, liggande eller sittande på marken, vår fiende, men han visade. sig icke. Vi antogo då, att han skulle komma om natten, och vi beredde oss alla derpå, men han uteblef alltjemt. Emellertid ilade ängarena bort med depoter, sårade och soldater. Dagen och natten gick, men fienden höll sig ungefär en mil derifrån, och blott enstaka patruller visade sig vid Viböge. Den 309:de hade vi starkt regn. och våra löpgrafvar blefvo alltmera uppfyllda af mudder och vatten. Alla voro lungväta. men midt i regnet lågo de trötta soldaterna i lugn sömn på marken med sina gevär vid sida ader dar gens lopp närmade sig några preu dragoner batterierna och vexlade skott. men drogo sig derpå lugnt tillbaka. På morgonen den 1 Juli kommo några preus siska infanterister nedför backen. men par gevärsskott och afivrandet af en kanon dr vo dem genast bort; förmodligen var det deras afsigt att locka värt folk fram från siva förekansningar. Kl. 1 gafs befallning om. att de Mä varande 250 soldaterna och några matroser skulle gå ombord kl. 3. och att all materielen skulle inskeppas kl. half 3. Omkring kl. 43 sågs en stor mängd preussare i förening med en stor kaalleristyrka närma sig Draget. Samtidigt hade de i båtar gått öfver från Höruphav, och redan kl. half 3 hade de vid Kegenas landsatt minst 2000 man, som marscherade emot söder, för att angripa våra batterier i ryggen. Ett par skott aflossades af våra batterier mot preussarne på andra sidan Draget, derpå förnaglades kanonerna, krutet kastades i vattnet och artilleristerna drogo sig tillbaka till ångbåten. som låg 5 minuters väg derifrån. och de voro snart på hafvet. Samtidigt sköto 2 eller 3 kanonbåtar på de framryckande preussarne, hvilka cj marscherade synnerligt fort. emedan de väntade på att deras kamrater från. Höruphav skulle börja angre ppet, innan de, försökte gå öfver Draget. KL. 3 var emellertid hvarje soldat, hvarje häst, vagn, kittel och annat borta, och intet s qvar för de våra rofgiriga fiender. utom de gamla förnaglade kanonerna och uppblötta Jöpgrafvarne. så alt den vid i tt fört SB tr är CM