Aftonbladet – 6 juli 1864, sida 3

lingårne, som minst en sommar deltagit i iffanteriexercis, uttagas till artillerister. Arliga målskjutningsfester för gossarne fö rekomma äfven i alla kantoner af Schweiz, Dessa fäster stärka gossens håg till krigiska öfningar. De äro fullkomliga folkfester, dessa målskjutnings ningar. Man gläder sig hela veckor, ja månader på förhand ål dessa glada dagar. Hvar och en gör sitt till för att öka glädjen dervid. De som segrat skola hafva rika gåtvor, hvartill a!la vilja bidraga. En gifver blanka femfranes stycken, som segervinnarne gladt hänga på sig som medaljer. Andra gilva en god bok. en konstsak, en portfölj, en geografisk atlas, en portmonnä o. s. v. Omkostnaden för högtidligheterna bestridas af allmänna medel, vanligen af den stad, der festen firas. I dessa skjutöfningar deltaga alla borgar. söner mellan 4 och 14 års älder samt söner af icke-borgare, hvilka tillhöra stadens elementarskolor eller de tre första klasserna al kantonskolan. De äldre gossarne skjuta utan stöd och med fältstudsare, de yngre med slöd. De yngsta — fyra-, femoch sexåriga piltar — skjuta på det sätt, att gevärssmeder hälla och rikta vapnet, medan gossen, ofta tvekande, trycker af. Vid en så tidig och långvarig öfning behöfver man ej befara att schweizaren en gång som man skall anse laddandet och afskjutandet af ett gevär såsom en farlig och ovanlig sak, hvilket i många andra länder ej är sällsynt. Dylika mälskjutningsfester, der äldre personer täfla, firas äfven ofta. Men i de flesta länder kommer staten med sin militära dressyr först sedan kroppslederna mer eller mindre styfnat och ynglingens friska håg till kroppsoch vapenöf ningar redan försvunnit. Efter det nyaste krigföringssättet är det särdeles vigtigt att kunna förfoga öfver en så stor mängd öfvade skyttar som möjligt och öfver ett fotfolk som förstår att betjena sig af marken, i likhet med en del stående härars propor tionsvis svaga elitkårer — t. ex, de franska zuaverna eller de österriki foljägar Härtill erfordras att tidigt sammanknyta ungdomens militära uppfostran med dess bildning öfverhufvud; ty härtill erfordras för öfningar, hvartill gossäldern med sina lekar lemnar mänga tillfällen. Derigenom skulle äfven rekrylundervisningen, den mest tidsödande delen af militäröfningarne, inträffa i en älder, då den blifvande beväringsmannen ännu hvarken kan eller vill arbeta för sitt uppehälle. Men nu göra regeringarne sig skyldiga till det i stutsekonomiskt afseende oförlåtliga felet att taga många tustn unga män i anspråk för imroduktiva soldatöfningar, först när de fått ust, hag och krafter att sysselsätta sig med det nyttiga näringsfång, som de valt. I många ufseenden gagnar en sädan militärisk uppfostran under hela det följande lifvet och kommer folkets hela borgerliga sammanlefnad till godo, ty den vänjer gosirne vid ordning, punktlighet, hållning och sjelfständighet. Den vänjer dem i tid vid den svåra konsten aut lyda och utan öfverilning befalla, en konst, som menniskorna mäste utöfva under hela sitt lif, vare sig att de såsom arbetare hafva befallningar att verkställa eller såsom arbetsgifvare att utdela. Gemensamheten vid de militära öfningarne vänjer gossarne att kraftigt samverka för gemensamma ändamål och bidraser till den håg för gemensamma arbeten, hvarigenom vår tids ilesta storverk bliivit ntförd dana militära och kroppsöfningar vä ven och underhålla hos ungdomen jemlikhetskänsla och kamratanda samt ngilfva männen aktning och tillgifvenhet för slla de olika näringsgrenar, till hvilka deras ungdoms Iekoch stridskamrater sedan ena sig. Den goda helsa, de kroppskrafter och den vana vid kroppsansträngningar, som hörflyta från sådana ändamålsenligt ledda öfningar, komma hvar och en till godo vid hans framlida arbeten, i hvilken samhällsställning som helst. Han skall arbeta både lättare och bättre: isynnerhet lättas för arbetaren genom en mångsidig utveckling af kroppskrafterna öfvergången från ett sedan längt illbaka invandt handtverk till ett annat, som är nytt. De arbetande klasserna skola lå lättare genomgå de kriser, under hvilka si ofta flera tusen familjer blifvit störtade bekymmer och nöd 1 följd af plötsliga förändringar i arbetsmetoderna genom imjörandet af maskiner och dylikt, eller i följd if arbetenas inställande uti fabriksorter. Afven få alla arbetare derigenom i sina xossår lära känna denna lust och glädje och erhålla denna själshelsa och friskhet, kom en lagom omyexling af kroppsöfningar och läsning framkallar. Med sådan sjelfinsla låta de icke heller gerna missbruka sig sjelfva och ännu mindre sina barn till ensidiga och öfveransträngande arbeten, hvarigenom deras nerver under hvarje arbetsdag hällas isådan spänning, att det enda upplifvande medel, som äåterstär dem, det förderfliga bränvinet. — Otvifvelaktigt skall frambringandet af den största fysiska och moraliska kraft, såvål hos den bildade som den arbetande betolkningeu, i rikaste mått bidraga till landets utveckling i alla riktningar och till dess invånares välbefinnande. SEEDERS Polisinstitutionon I hufvudstaden.