Aftonbladet – 5 juli 1864, sida 2

armum et mulavue genus. Av Underrättolser från Dazmark. Enligt enskildt meddelande till Berl. Tid verkställde preussarne sin öfvergång at A sundet med 80 båtar, hvardera bemannad med 25 man, ett godt stycke norr om Sönderborg. Der uppstod en mycket häftig vevärskomp, i hvilken preussarne hade atgjord öfvervigt på grund af sina vapens ötverlägsenhet och särskilt den snabbhet, hvarmed de kunde ladda och skjuta. Den strid, n nu utvecklade sig, skildras som -den igaste och mest förtviflade under detta , och danskarne slogos på det mest oförde sätt. Striden fördes med förbittring på båda sidor och det säges, att några artdelningar till och med vägrade att gifva eller mottaga pardon. Dagbladet yttrar angående händelserna på Als: Underrättelserna från Als lyda mera lugnande, än man var berättigad att vän:a. Als är visserligen i fiendens hand, och striden har kostat ansenliga offer, menfruktan för, att en större del af vår styrka skulle bli afskuren och tagen till fånga, har lyck: ligtvis visat sig ogrundad. Det har lyckats general Steinwann, hv hordningar gjorts med stor kallblodighet och lugn törsigtigt het, att resa ett så kraftigt motständ, att fienden derigenom hejdats i sitt framträns gande, och att våra trupper kunnat företaga den svåra inskeppningen från Kegenmwe. Telegrammerna tll krigsech marmministeriet visa, att nästan hela styrkan kommit ombord på transportilottan, och man bar till och med kunnat inskeppa intendentur, förräder, train, o. s. Y. Förlusten af folk kan siledesanutavas väsentligen mskraänka sig till den som lidits under sjelivu kampen med den framträngande fienden, och preussarne ha efter all sannolikhet lidit ansenlig manspillan. Det är deremot tyvärr en gitven sak, att nästan allt det dyrbara positionsartilleriet i batterierna längs Alssundet fallit i fiendens hand. Rolf Krake har ej lidit någon väsentlig skada, och fastän bat: teriet starkt beskjutits, har det dock inga fallna ombord. Af de i Alsfjordenstationeräde kanonbåtarne ha tvenne måst sprängas i luften, men hesättningarne bergades. Fastön sjelfva striden, då den väl började, förts med etor kraft och uthållighet, tyckes det dock ännu alltjemt. att dess för. sta afdelning varit en fullständig öfverrask ning. Man förstår icke, huru det varit möj ligt för preussarne ätt slå en hel bro ötver sundet, utanett bli upptäckta af hvorken de patruilerande kanonbåtorne eller batterierna i land, och att utan. synnerligt känns bar förlust verkställa öfvergängen. En hit ankommen sårad officer, som hade strand: vakt, har lemnat deröfver en förklaring, hvilken finnes återgifven i Feedrelandet. Skjutningen från de fientliga batterierna upphörde plötsligt, och man slöt deraf, att något var i görningen, hverföre ökad vaksamhet visades. Då sköt hastigt, nästan som en blixt, en alldeles färdig bro ut från kusten på fastlandssidan, slingrade sig som en orm fram i vattnet och lade sig öfver det smala snudet. Man skåö tpå den, men preussarne krälade öfver i sådan mängd, art fältvakten. som var ur 185 regementet, måste vika tillbuka. Då de första preussarne fätt fast fot på Als, slogos istor bust ytterligare tvenne broar; och mänga ha säkerligen dessutom gått ölver i båtar: Troligen har den färdiga, 400 alnar Jänga bron legat i ordning i en lång qvarndam, som ligger vid Sandbjerg Skov och endast är genom en smal fördämning skild från haf: vet; längs qvarndammen har varit en jernväg avlagd, på hvardera sidan derom var upprest en stor påle med vindspel, och h från ha trossar varit förda ned till ändan jaf bron från lokomötiver på banan. FörI dämningen blef genomstungen, lokomotiverna sattes i fart och bron sköts d nom på en g uti vattnel. Det syr dock obegripligt, att preussarne kunnat vidtaga alla dessa förberedelser, hvilka måste kräft någon tid, utan att kunskap derom spridt sig ötver till Als. Spejareväsendet vid-armån kan omöjligen vara i god ordning. då sådant kan försiggå. Den på Als varande danska styrkan ungifves nu till mellan Vä 10.000 man, under det preussarne gkola haft t:a 16.000. De ka regemenlen. som deltogo i striden, 3:dje, 4:de, 5:te, 10:de och 18:de, och a tyckas 4:de och 5:te halvä lidit mest; af Ö:te regementet låg en bataljon nörra ändan på Als och har derifrån förts till Fyen, under det den andri bataljonen betäckt reträtten.? Från Kolding berättas, att danska kanonbåtar göra ständiga allärmeringar på ostktsten; vid Kalö och Stenderup ha några man blifvit dödade och sårade. Från Aabenrau omtalas tvenne danska krigsfarlyg som inlåtit sig i strid med ett strandbatte Dagstelegraphen anmärker med skäl, att Preussen köpt och fått pansarfartyg. Danmark lät bygga och betalie ett pansarfar1vg i England, men kunde ej tå det. Har egeringen icke allt skäl att bemöda sig till det yttersta om, att Engländ åtminstone behandlar oss så, som Freussen behandlas uf Frankrike? Alldeles utom folkrätten stå vi väl ändock ej.? Jutland betraktas nu af tyskarne formligen som en eröfrad provins. Deras högste betälhafvande general derstädes har uttärdat följande Kungörelse för Jutlands invånare Jutlands bestyrelse öfvergår från och med i dag till de allierade armbernas förvaltving. Embetsmän såväl som invånare möste rätts sig efter denna och till densamma ufleverera: skatter och landets öfriga inkom sler. Om ärendenas gång skall ofvannämnda förvaltning, som tills vidare skall hafva itt säte i Randers, sednare låta utfärda de nödiga befallningarne. Randers den 26 Juni 1564. Den befälhafvande generalen von Falekensteiv.? Z2 Le NORGE. Norska eskadern, som varit inne i Horten, hade iått order att deritfrån afgå och ee 3 44