— Följande af jernvägsarbetare begångna våldsamheter berättas af Upsala-Posten: Från Danmarks socken hafva vi mottagit flera klagomål öfver det våldsamma och banditmessiga sätt, hvarpå derstädes vid jernvägen anställde arbetare fara fram. Skulle berättelserna härom fullt öfverensstämma med verkliga förhållandet, vore dessa jernvägsarbetares bragder närapå jemförliga med röfrarnes i södra Italien. Det berättas nemligen såsom fullkomligt faktiskt, att dessa arbetare genom sin talrikhet, enom sitt grasserande med hugg och slag, der knifven aldrig saknas såsom vapen, utöfva ett skräckvälde öfver traktens befolkning, som gör att denna icke vågar sätta sig till motvärn, vare sig att några få eller skaror af jernvägsarbetare instorma i boningarne och framkommendera bränvin, dricka och matvaror; ett våldgästande, som folket tvungits att underkasta sig. Men icke nog härmed; folk, som fara vägen fram med lifsförnödenheter, befallas stanna och plundras efter jernvägsarbetarnes godtycke. Vid en kalabalik en söndagsqväll för ett par veckor sedan, då en samling af bygdens unga karlar vågade sätta sig till motvärn mot våldsverkarne, gick det ganska blodigt till, och tvenne gamla män, som med goda ord sökte skilja de stridande åt, blefvo af jernvägsarbetarne så obarmhertigt slagna, att fara lärer varit för den en.s lif. Denne, som från sin bostad utkommit i bara linnet, indrogs i ett skjul och piskades der tills blodet strömmade kring honom. Han fick bland annat sin näsa inslagen och är naturligtvis ännvu illa sjuk. Någon åtgärd från vederbörandes sida har dock icke afhörts, utom att en arbetare, som med hugg och slag öfverfallit en vid arbetsbefälet anställd militär, blifvit häktad,