Aftonbladet – 27 juni 1864, sida 2

vek om ett hörn och befann sig midt iblanq oss, och tycktes allt för mycket uppskrämd för att kunna röra sig ur stället. I näst: ögonblick skulle hon blifvit nedtrampad a hopen, då jag fattade tag i henne för at draga henne på en säker plats medan dei passerade förbi.? Eler för att se hvad för slags ansigt hon dolde under sin svarta hufva?, intöl Montanus. ?Nej, visst inte?, svarade berättaren, ehur tydligen smickrad af inpasset. Sådana dår skaper lemnar jag åt senatorer, statsmäl och krigare. Mitt syfte var endast och alle nast att skaffa henne ett säkert skydd. Mer det hade varit bättre att jag med blottt handen hade plockat en nässla. Flickar skrek och spjernade som om hon aldrig för hade sett en karl i ansigtet.? Hon blef skrämd af ditt skägg?, sad en af de frigifna med en blick på Spado: glatta, skägglösa ansigte. Den sednar ryckte till, men låtsade icke märka der förgiftade pilen, utan fortfor: ?Jag smick rar mig med att kunna både lugna en skrämt vinna och skrämma en argsint. Flickar skulle nog ha lugnat sig om jag hade fåt vara ensam med henne; men just som hor började se mig helt vänligt i ansigtet, kon en lång barbar, en ohygglig jätte med flad drande gult hår, och sökte rycka henn ifrån mig. Jag är en stark karl, såsom n torde ha märkt, mina vänner, och temliger het då mitt blod råkar i svallning. Jag ojorde mig beredd att slåss och fällde ho nom till marken. Han steg upp igen mec fördubbladt raseri och begagnade ett ögon. blick, då jag sökte skydda flickan, för at oifva mig ett slag på kinden. Jag blef fö ett ögonblick litet döfvad, och han passade nu på tillfället för att laga sig undan. Oct det var väl för honom att han gjorde det Jag vill bara råda honom att han inte kom mer i min väg. I annat fall vore det bättre för honom att han råkade i Euchenors hän der än i mina. Jag skulle inte visa honom någon barmhöertighet?; och Spado tömde