Aftonbladet – 25 juni 1864, sida 2

drade han tanke eller faun han ingenting der, ty handen kom ut lika tom som förut, medan deremot Vitellius sjelf tog ett armband från sin arm och kastade det efter de afträdande dansöserna, med den tillagda anmärkning, att han ville ?muta dem att gå sin väg, emedan de endast afledde uppmärksamheten från saker af verklig vigt, nu då andra anrättningen blifvit serverad? — hvartill Montanus gaf sitt fulla och hjertliga bifall, i det han på samma gång fäste sina ögon på en flamingos bröst i hvilket den skicklige förskäraren justnu hadejsänkt spetsen på sin knif. Det skulle aldrig taga slut, om vi ville ingå i en detaljerad beskrifning på allt det som ställdes framför Ctesars gäster. Vildsvin, pastejer, en mängd olika arter af skaldjur, alla möjliga slags vegetabilier, trastar, höns e. Tc. utbyttes mot större vildt, fasaner, perlhöns, kapuner, änder, turturdufvor, Cc. öe. Allt som kunde krypa, flyga eller simma, och derjemte skryta med en fin doft då det blifvitkokadt, pressades till kejsarens tjenst: och då aptiten var tillfredsställd, och man icke förmådde mera, besagnades starka kryddor och andra medel för att framkalla ny hunger och förmågan att förtära nya läckerheter. Men dagens stora affär var ännu ej ens till hälften slutad. Frosseri uti mat var visserligen sjelfva hufvudsyftet, men likväl var ett ymnigt drickande något som den tidens gurmander insågo icke mindre vigtigt, helst en hvar hoppades att, sedan den instufvade maten iter gjorts flott af det elukade vinet, man skulle blifva i stånd att börja med en ry skaffning. Romarne voro icke likt barvarerna drinkare, för den berusande verkan om drycken utöfvade på hjernan. Romaren it af alla krafter, på det att han måtte kunna Irieka med nöje, och drack till öfvermått vå det att han skulle kunna börja äta igen. En ny grupp af slafvar affejade nu borlen. Denna grupp bestod af nubiska eumucker, klädda i hvita turbaner och skarlasensröda tunikor, broderade med stråperlor