Aftonbladet – 25 juni 1864, sida 2

Jmed ett slags plåster, och som sålunda väl kände till proceduren och dess följder. ?Du måtte ha varit i krig?, skämtade en annan. Eller på amfiteatern?, sade en tredje. Det är visst ett kärlekstecken af Chloe?, gäckades en fjerde. ?Eller ett minne af Lydia?, fortsatte en femte. Nej?, inföll Montanus, ?vår vän är en alltför erfaren stridsman för att bli slagen af en sådan fiende. Det måste ha varit en skarp fäktning som kunnat efterlemna sådana spår. Det mäste ha varit en riktig amazon, min kära Spado, som kunnat ge dig en sådan munfisk.? Eunueken såg från den ena till den andra af sina plågoandar med en nästan ondskefull blick. Han visste emellertid allt för väl att hvarje spår af förtrytelse tiofoldigt skulle öka det åtlöje han måste underkasta sig, och att det bästa sättet för en man att parera elt skämt är att sjelf förena sig deruti, äfvea om det är till hans egen nackdel. Han kastade derför en blick på kejsaren, tog sig en djup klunk ur sin bägare och antog en lustig min af godlynt sjelfbeklagande. Pala inte med mig om amazoner?, sade han, hvarvid ett allmänt skratt bpstod. Tala inte med mig om Chloer och Lydior och deras gelikar. Hvad är väl en troyansk Helena i jemförelse med en flaska af detta röda Falerner? Ädelt vin blir bättre ju längre du behåller det, medan deremot qvinnan för hvarje år allt mera förlorar sin doft. Ja, om man bara väntar tills hon blir till. räckligt gammal, så blir hon sur som vinöttika. Äfven under hennes första blomstring skulle jag knappast tro att någon af er inom sig anser henne värd besväret att fånga henne. Men i alla falltycker en karl naturligtvis om att betrakta ett vackert ansigte. Mitt -hade annars inte i detta ögonblick varit så vanstäldt. Jag hade för den sakens skull ett äfventyr för nårga aftnar sedan. Skulle Cesar vara road af att höra det?? (Förte. fllier.)