Aftonbladet – 23 juni 1864, sida 2

— Från Skellefteå skrifves: Inom Skromträsks by har ytterligare ett nytt korporalskap ske arpskyttar bildat sig, hvarigenom dervarande styrka i denna stund uppgår till icke mindre än 40 man i aktiv tjenstgöring, hvilka begyut sina exercisöluingar. Då hela byns skattlagda jord föga öfverstiger två mantal, är ofvannämnda untal en rätt respektabel trupp och ett ojiälaktigt bevis säväl på manhg enighet, som derpå att skarpskytteiden der blitvit hifligt omtattad. Också tinner man af den till styrelsen inlemnade rullan, att bönder, som äro födde år 1805 och deromkring äfven antecknat sig säsom aktiva medlemmar i föreningen. Dessa gråhärsmän ha säkerligen, noder för många otroliga anstr neniug kämpunde med att odla en ot: Sam, röst. u belägen jord och under mångfaldiga andr svårigheter, utstått mången dust på lifvet stridstält och nu äro de redobogne att på sin ålderdom uppträda på slagfältet för den händelse fädernejorden skulle behöfva deras armar. De ha i fordomtimma, då skördarnue under flera på hvarandra följande är bortir a väl mången gång brutit det torr: barkbrödet med de sina, och nu äro de beredvillge alt för sina med äkta svensk fi akelse och mödor samlade tillgångar, ska tidsenliga vapen, ullt under det de hälla t dyrbera soldater på roten. Säådans gubbar i våra skogsbygder äro guld värde. Heder åt dessa gamle, som föregå de unga med exempel på munlig handling, under det många högt uppsatte män, beklädde med utmärkelsetecken såsom attributer, hvilka skola utvisa att ?de gjort sig tjenta al landets erkänsla?, deremot sitta i muklig ro, icke läggande t två strån i kor för den ädla skarpskytteidens utbredande, utan tvärtom göra allt hvad de förmå för tt förlama deras bemödanden och håna deras personer, som strälva för dess allmänna pridnin