Aftonbladet – 22 juni 1864, sida 3

sOch som du är en slaf?, återtog hon, måste du draga och släpa som en mula! Man kan sparka och slå dig likt en hund. Du får inte en gång hämnas med tänder och hofvar som det osjäliga djuret gör då man behandlar det hårdare än det förtjenat. Du måste krypa och la, bita dina läppar och vara stilla och tåälig.? Hvarje ord från denna skarpa tunga tycktes stinga honom med en getings gadd; hela hans kropp skälfde af vrede öfver hennes grymma skämt; men han föraktade att visa det, tyglade sitt hätiga känslosvall och frågade lugnt: Hvad vill du mig?? Det var säkert inte för att säga mig detta som du uppspårat och bespejat mig.? Myrrhina ansäg sig nu hafva retat honom tillräckligt och svarade: Jag sökte upp dig här emedan jag ville tala med dig. Jag ville tala med dig derför alt jag kan göra dig en stor tjenst. Hör mig Esca; du måste följa mig. Det ärjust inte alla män i Rom som behöfva så mycket öfvertalande för att följa en vacker flickas steg.? Hon såg mycket skälmsk och frestande ut medan hon talade; men hennes små konster voro på ett bedröfligt sätt förspillda på den med sma tankar frånvarande britten; och om hon väntåde att af honom erhålla något bevis på uppmuntran eller beundran, bler hon sväårliga bedragen. Jag kan inte följa dig?, sade han, min väg går åt ett annat håll. Du har sjelt erinrat mig om att jag inte är min egen herre.? Ja, det är just det som är skälet till att du skall följa mig?, utropade hon i det hon triumferande kluppade i händerna. ?Ingen annan än Myrrhima kan hjelpa dig; och om ga