till tre timmar på ett ställe, tänkte M hina, på någonting annat än en qvinna. Om qvinnan har för afsigt att komma, dröjer hon inte heller så länge. Det är deriöre antagligt att han inte fick träffa henne, och följaktligen är han der igen den följande dagen vid solnedgången.? fter detta resonnemang beslöt hon att begifva sig till mötesplatsen och, antingen hon vore välkommen eller icke, spela den tredje rollen dervid. Tills vidare dödade hon tiden, som annars skulle förefallit henne temligen lång, medelst åtskilliga experimenter med Hirpinus möttoglighet för hennes behag — ett angenämt tidsfördrif, men föga lifvande i anseende till den ringa framgång hon rönte. Gladiatorn hade nemligen hunnit till den period i lifvet då yttre behag uppskattas till sitt verkliga värde, och en qvinna måste ega något mer än ett par skälmska ögon och röda läppar för att unna hoppas att besegra dragningskraften af en mjuk -bädd och en flaska gamm lt vin. Emellertid skrattade, skämtade och koketterade hon, liksom för att öfva sig till ett, värdigare tillfälle, till dess det var tid för henne att uträtta sitt ärende, då hon aflägsnade sig från sin tröga beundrare med en ursäkt lika falsk och lika trovärdig som leendet på hennes läppar. Hirpinus såg efter henne då hon trippade bort, skrattade och skakade på hufvudet samt vandrade långsamt bort till vinbutiken, med ett knipslugt, förnöjsamt uttryck i sitt hederliga, godlynta och något enfaldiga ansigte. Myrrhina drog en slöja öfver sitt hufvud och sina axlar för att undvika bli igenkänd, och vandrade nu framåt genom den labyrint af eländiga gator, som ledde ned till floden, och dette med en säkerhet och