Aftonbladet – 22 juni 1864, sida 1

Till Amerika! Nord-Amerika är, såsom hela verlden vet, den fattiges paradis, och hvarje infödd Ameriksanare, antingen han vistas uti sitt fädernesland eller i främmande länder, är den arbetande klassens vän. I de norra staterna, dit undertecknad nu söker skaffa några arbetare, äro lifsmedlen billigare och arbetet betalas högre än i nägot annat land i verlden. För närvarande, under det inbördes kriget, betalas i dagspenning från en till fyra dollars i det sångbara pappersmyntet. Och den 9 sistfidne Maj noterades Amerikanskt hvetemjöl i New-York. uti samma pappersmynt, som följer: Superfin state . . 6 doll. 50 cts å 6 doll. 70 cts Extra state. . . . 6 doll. 85 cts å 7 doll. S Bästa dito . . . . 7doll. 5 ects å 7 doll. 10 ctsi Roundhoop Ohio 7 doll. 30 ets å 7 doll. 50 cts ,3 Bästa dito 7 doll. 50 ets å 8 doll. 25 cts Superb western . 6 doll. 50 cts å 6 doll. 70 ctsl 3 Extra. . . . . . . 6doll. 90cts å 7 doll. 20 cta ) Ungefär lika med en tunna. Dessa fakta äro tillräckliga att utan vidare bevisning ådagalägga, hvarföre Förenta Staterna äro den arbetande klassens paradis. Då dagspenningen i medeltal kan räknas till två och en half dollars, och medelpriset för en tunna hvetemjöl, till och med under kriget, endast är 6 dollars 94 cents å 7 dollars 20 cents, att arbetaren i Amerika, öfverhufvud taget, kan förtjena värdet af en tunna hvetemjöl på mindre än tre dagar. Kan han väl detta inågot annat land i verlden, ens i fredstid? Det är derföre orätt att påstå, att Förenta Staternas pappersmynt förlorat sitt värde, så länge arbetaren för detsamma kan köpa sitt dagliga bröd så billigt, under det hans arbete betalas tre till fyra gånger så höst som inågot annat land i verlden. Man torde likväl fråga, hvarföre jag icke erbjuder arbetare från detta land den högsta dagspenning. Dem, som förstå spraket och känna till bruket i Amerika, erbjuder jag den högsta dagspenning; men andra antager jag blott på ott år för lägre arbetslön, då de få tillfälle att lära sig, huru hvarje yrke drifvesi Amerika, under det de på samma gång kunna erhalla högre arbetslöner än i Europa. Och sedan de under det första året hunnit lära si: t språk och värt sätt att arbeta, hafva de frihet att vända sig hvart de vilja och skaffa sig de högsta arbetslöner som betalas i landet. Några i saken intresserade personer härstädes ha utspridt det orimliga ryktet, att arbetare, som sändas till Förenta Staterna, så snart de landstiga, skola på offentlig auktion försäljas till slafvar. Enligt 1860 års folkräkning funnos då i Förenta Staterna mer än femtiotusen Skandinaver. Men har väl någonsin en enda af dessa femtiotusen skrifvit hem, att en enda af hans landsmän någonsin blifvit gjord till saf? Det fordras antingen den största okunnighet eller den största illvilja för au uppfinna eller sprida en sadan osanning. Incen hvit af någon Europeisk folkstam har någonsin hållits i slafveri, ens i de södra eller slafstaterna, hvilka nu strida för att bibehålla sina svarta slafvar i deras landsändar. Och i norra staterna, dit jag ämnar sända arbetare, har aldrig funnits någon slaf, hvarken hvit eller svart, sedan Amerikas fastland upptäcktes af Columbus. Sjelfva det ändamal, som Förenta Staternas regering med närvarande inbördeskrig åsyftar, är att göra slut på sjelfva de svarta slafvarnes träldom i de upproriska södra staterna och höja frihetens fana i hvarje trakt och öfver hvarje invänare i detta fruktbara och af Försynen så rikt begafvade land. Det företag, hvarmed jag är sysselsatt, är fullt lofligt, såväl enligt den allmänna folkrätten som enligt de inhemska lagarne i hvarje civiliseradt land i verlden. Jag ämnar äfven i mitt bandlingssätt noga rätta mig efter lagar och sedvanor i detta intressanta och ädla land, och om jag, eller dem jag antagit till biträde, någon gång skulle begå ett misstag, skall jag genast rätta det, så snart jag erhållit nöjaktiga bevis att jag agil mig. Minderåriga skola ej emottazas af mig utan tillstånd af deras föräldrar eller dem de annars äro skyldiga att lyda, så framt jag kan utröna sanna förhållandet. Men fullvuzna personer hafva, förmodar jag, i ett fritt land, sådant som Sverige, rätt att ingå på hvilka kontrakter i borgerligt afseende de finna för godt. Och jag har rätt att uppgöra kontrakter med dem om hvilket lofligt företag som helst. Om de, såsom de göra, se arbetsfolk från hela Europa strömma öfver till Amerikas förlofvade land, till ett antal af nära en half million om året, och der lefva sorgfriare och bättre än de kunna göra i något annat land, så veta de ganska väl, att de hafva rättighet att följa efter dem. Och om jag kan betala öfverresan för dem i förskott och skaffa dem arbete genast vid ankomsten, och derigenom bespara dem besväret, tidspillan och kostnaden att sjelfva skaffa sig arbete, så förmodar jag att jag eger laglig rättighet at göra det. På ett annat grundlöst inkast, att de personer jag asänder kunna blifva tagna till soldater, är öfverflödigt ztt svara, ty hvarje upplyst person vet ganska väl, att ingen utländning kan ta; till soldat, såframt han ej sjelf låter värfva sig som frivillig. andra sidan hafva arbetsgifvare, tidningar och alla inflytelserika : personer full rätt: att genom alla sanningsenliga skäl öfvertala de arbetare de önska behella, att ieke utvandra till Förenta Staterna. Denna rättighet har också blifvit utöfvad i en ganska vidsträckt skala; men ju mera den utö!vas, desto flera anmäla sig hos mig, så att jag nu fått antalet fullt af den första sändningen till Maine och dagligen måste tillbakavisa många sökande, hvilka jag för närvarande ej kan antaga. Min son, Henry F. Tefft, antager ännu arbetare till koppargrufvorna vid Öfra Sjön. Angående min förmåga att uppfylla de förbindelser jag iklädt miz, kan jaz, för hvem det önskar, förete bref från personer af den högsta samhällsställninz i Amerika, inneslutande Guvernören öfver staten Maine och Förenta Staternas Vice-President. Det sällskap jag representerar består af de förmögnaste och mest ansedda män, och jag kan äfven för hvem som helst bevisa, att företaget är till alla delar grundadt på ärlighet, och att hvarje bontrakt som vi uppgöra skall till punkt och pricka, på eu hederligt sätt uppfyllas. Då jag varit sysselsatt i det offentliga lifvet i Amerika och Europa under de sista trettio åren, kan jag förete både offentliga och enskilta intyg rörande min person såväl som det ifrågavarande Sällskapet, hvilka mäste tills fredsställa de mest misstänksamma. Och hvarje arbetare, som reser till Amerika under mitt öfverinseende, skall vid sin ankomst och alltfort finna, att jag varit kanske blott alltför noggrann att lofva honom mindre förmåner af hvarje slag än han i sjelfva verket erhåller då ban kommit dit. Det första fartyg jag förhyrt för öfverfarten är det präktiga Svenska propeller-ångfartyget ERNST MERCK, hvilket skall afsegla från Stockholm, direkte till Amerika, någon dag mellan den 4 och 7 nästkommande Juli. Alla i Sverige brukliga förnödenheter skola anskaffas, hvartill det bar blifvit mig berättadt hörer allting nödigt för resan utom sängkläder. Då detta är den bästa tid af året, torde -canska litet af det sednare slaget fordras; men hvarje utvandrare torde medföra ombord de sänj kläder han sjelf anser sig behöfva, hvilka dessutom koma honom till nytta, då han framkommer till Förenta Staterna. Det vore önskligt, att hvarje person medförde glas och tallrick ät sig sjelf. Obs. Afseglingsdagen skall snart närmare tillkännagifvas uti de mest lästa, här i staden utkommande tidningar. Ofvannämnda tid är den första, hvar. till Jan Luäunnat ancklaffa attt nee.