Aftonbladet – 20 juni 1864, sida 3

tertier marken. Han väntade med ögonen oaflätligt fästade på förbängena och lemnade ingen uppmå keamhet ut sorlet och trängseln i salen. Plötsligt makade hopen ät sig ci smula, vek undan åt båda sidorna och bildade en oenomgång ät trenne män, hvilka, under det de passerade fram, betraktades med blickar at bälfvan och beundran. Man kunde omöjligen m ga sig på den enas breda skuldra och högvälfda bröst, för alt icke tala om den högljudda, frimodiga stämma, med hvilken gladiatorn Hirpinus plägade framställa sina anmärkningar. utan någon konsideration för personer och saker. Vid närvarande tillfälle åtföljdes han ef tvenne personer, som tydligen voro af samma yrke som han sjell — fäktmästaren Hippias och boxaren Fuchenor. Alla tre pratade och skrattade högljudt. Det var påtagligt att de redan vid denna tidiga timme icke hade glömt att fukta sina strupar. Tala inte med mig om den saken, sade Hirpinus, vaggande sina starka axlar och med stor belåtenhet observerande den upp ståndelse han väckte. Tala inte med mig om den saken: jag har seit dem alla — dacier, galler, cimbrer, etiupier. hvarje barbar som någonsin tagit på sig en bröstplåt. Vid Hercules, de voro stackare mot denna pojke. Den der stora gulhärige germanen, som Ceesar förra sommaren lät strida mot lejonet, skulle inte en qgvarts timme kunnat hålla stånd mot honom. Han var kanske litet längre, men han hade iute den växten, ska ni veta -— inte på långt när den växten. Ingen kan väl gerna 1 sådana soker anse mig för en kall som ännu inle fått horn. Men jag säger att han gaf mig sådana dufningar med cestus, att jag inte skulle vilja göra om det för en butelj vin. Nå, hvad tror du om den saken. min lilla grek? Det är inte så illa för en nybörjare, skulle jag tro! (Forts. följer.)