Aftonbladet – 16 juni 1864, sida 2

som en juvel, och som i motgången bibehöll sin ljuskraft genom den sällsynta och rena skönheten i dess drag. Hennes drägt visade samma brist på ötverensstämmels som var så märkbar I möblerivgen af hennes hem, Likt hennes slöja var den svart och af ett groft och simpelt tyg, men dess veck sammunhölis af en ädelsten af betydligt värde; och två eller tre länkar af en tung guldkedja voro synliga kring hennes korta, skönt bildade hals. Då bon nu rörde sig genom rummet, systt med arrangementerna för det mål hon sjelf måste haiva tillagat, kunde Esea icke annat än märka den smidiga gratien i hennes gestalt, som ytterligare förhöjdes oenom en viss blygsam värdighet, helt olika mot de lifliga gesterna hos de romerska flickor han var van att skåda. Culehas tycktes älska den unga frickan om en dotter; och hans vänliga anlete blef ännu mera vänligt och mildt än vangt då hans kärleksfulla bliekar följde hennes gestalt der den svälvade fram och tillbaka i rummet. Esea märkte nu att bordet var dukadt för tre personer, och att framför en af träallrickarne stod en dryckesbägareafstor skönhet och kostbarhet. Mariemnes blick följde hans, då den hvilade på den tomma platsen. sDen är för min far, sade hon mildt, till svar på den fråga hon läste på hans nsigte. Han är i qväll längre ute än vanligt. och jag börjar bli rädd att någonting höndi honom; min far är så djerf och oförskräcki och så färdig att gripa till svärdet då han I qväll hor hah emellertid lemwI hemma, och jog vet jute om: lad eiler ledsen derötve 1 milt : has i det ban vördna ut sitt as skull vara sHar är i Guds ha g 1 nadsfullt böjde på rufvudet. Men jag skulle inte frukta lör Bleazars ekull?, tillede han med en stol och krigisk mina, fom han än vore omg ven af ett dussin sådana som vi se strykv omkring nattetid på Roms gator, äfven om le vero fullt beväpnade. och han evdnost