Aftonbladet – 15 juni 1864, sida 3

Article Image
sockret fortfarande varit ett noli me tangere Under hvarje år sedan dess harännu allmän heten onödigtvis varit betungad med 3 millioner skatt till sockerbruken, och ändock har stats kassan årligen förlorat 435,000 rdr mot hvat den kunnat erhålla, om sockerhandeln vari rationelt inrättad. Fullständiga bevis för detta förhållande kunna framläggas. Vi inskränka oss fö närvarande till nedanstående, beredda at upplaga frågan ånyo, om inkast häremo göras. Det är ett konstateradt faktum, att raffi nadörerna af 100 EE råsocker (t. ex. Havan: n:r 12) erhålla: 85 G hvit raffinad, melis kaksocker c.; 5 I gult bastard eller farin och 108 sirup. Priserna voro 1861 i Sverg pr kontant i medeltal för raffinad, melis cc oc 45 öre pr 4, således erhölls för 85 I 35 25: för gult 34 ö., således för 5 3 1. 70 för sirup 22, således för 10 2. 20. Summe för 100 rdr 42. 15. Samtidigt var prise å en engelsk centner (119!2 sv. ) Havan: ner 12, fritt levererad i svensk hamn, 24 sh. sterl. eller 21 ö. pr sv. B. Således ko stade 100 I dylikt råsocker 21 rdr. Tull satsen gör 8 rdr. Tillverkningskostnaden allo med räntor, arbetsoch driftssamt handelskostnad m. m. belöper, högt räknadt. till 5 rdr. Summa 34 rdr. Således ha nu raffinadörn på 100 en nettobehällning af rdr 9. 15. Vore nu tullen lika för alla slag af socker. såväl rått, som bearbetade sorter, så hade följden varit, att det från utlandet importerade sockerfabrikatet hade kostat importören 35 rdr; ty dåvarande priser voro: fö hvitt raffineradt af olika slag 29 öre pr I hvilket för 855 I gör rdr 24. 45: gult 19 ö.. hvilket för 5 gör 95 ö.; sirup 15 ö., hvil ket för 10 I gör 1. 50. Summa 26. 90 Med en tull af 5 öre pr B (eller lika med tullen för råsocker) och 1 öre pr sirap. hvilket gör 8. 10, hade 100 Ez, således ko. stat importörn 35 rdr. Således utan tillägg af assurans, frakt, packningskostnader m. m. ett öre mera än hvad dessa varor kost raffinadörerna sjellva: man kan skatta dessa kostnader till 2 rdr pr 100 ET, sålunda allt i allt 37 rdr pr 100 eller 37 öre pr E. Med rätt god förtienst kunde dessa 100 ? således säljas till 39 rdr. Om nu konkur: rensen verkligen nediryckte priset till denna summa, så hade sockerbruken likväl 5 rdi pr 100 I i vinst, eller 5 ö. pr TE, hvilket på 34 ö. gör icke mindre än 15 procent. I stället för att bruken nu genom skyddstullen förtjena 8 ö. pr TE eller 24 procent, skulle de utan skyddstull förtjena 15 ,roc. Denna vinst tillfaller sockerfabrikanterna för hvarje omsättning af kapitalet. Förtre omsättningar om året — som är vanliga förhållandet — gör detta 45 procent pr år. Vi äro beredda att styrka dessa uppgifter, om de bestridas. Årliga sockerförbrukningen i Sverge ir omkring 37,500,000 T, hvarvid för råsockret erlägges tull till staten å 8 öre pr ?, hvilket gör 3 millioncr rdr. Som visadt är, går ij fabrikanternas fickor ett lika belopp, eller 3 mill. Allmänheten skattar således dels till staten, dels till fabrikanterna, för sin årliga sockerförbrukning 6 mill. rdr eller 16 öre för hvarje . Bestämdes nu tullen lika för både rått och arbetadt socker till 10 ö. pr och 1 ö. pr T sirup, så erhöll staten för 34 mill. socker en tullinkomst af 3.400,.000 rdr och för 3!0 mill. sirup 35.000 rår, således 435.000 rdr mer än förut och allmänheten besparade ändock 3 millioner, utan att sockerbruken behöfde upphöra med sin lukrativa rörelse. Då vu alla Sverges inbyggare, fattiga och rika, höga och låga, dagligen förbruka socker, så är det ett stort bevis på det svenska tålamodet eller okunnigheten, att 4 millioner menniskor ännu låta sig så tungt beskattas af tolf sockerfabrikanter, de flesta millionärer, hvaraf en i fjol erlade bevillning för sitt bruk efter en uppskattad inkomst at 600,000 rdr. Men det är ej endast genom höga tullar man gynnar fabrikanten: äfven tullbehandlingen göres invecklad och svår för konkurrenten. Vi hoppas dock, att den famösa prohibitistpetitionen skall småningom väcka allmänhetens eftertanke och begär efter upplysning i dessa ämnen, så att den ej vidare låter sig förbryllas af raffinerade sofismer. NORGE. 7 Mm pejl

15 juni 1864, sida 3

Thumbnail