Aftonbladet – 14 juni 1864, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. En qvinlig läkare, Det berättades för ungefär ett år sedan att en ung engelska, miss Carret, ej nöjd med de fullkomligheter naturen förlänat henne, äfven på egen hand förskaffat sig fullkomlighet i läkareyrket. Såsom naturligt var sökte hon att få sin lärdom hallstämplad genom examen, hvarom hon anhöll så väl vid universitetet i London som uti Eginburgh. Den unga missen stred till en början modigt mot de engelska läkarnes fördomar mot en qvinlig kollega, vore denna också skön som Hebe sjelf. Eng-1ska lagarne förbjuda ej direkte att en qvinna får undergå läkareexamen, och den unga Esculapii-dottern sökte derföre att med biträde af åtskilliga utmärkta advokater tilltvinga sig sin rätt. Detta var dock fåfängt, och änhu mera att, såsom miss Carret gjorde, framdraga Amerikas exempel, der man till och med har ett Female Medical College. Miss Carret tillgrep då ett ovanligt medel. Hon inställde sig sasom kandidat i hvad som i England motsvarar farmaceutiska institutet och framställde sin önskan att bli apotekare. Mindre exclusiva än läkarne examinerade apotekarne verkligen miss Carret. Denna, som tillfrågades om alla de minsta detaljer vid tillredningen och användandet af purgerande, linierande och andra medel, blef enstämmigt med acklamation förklarad för apotekare. Skall hon nu öppna ett apotek och skola hennes hvita, fina händer egna sig åt tillagningen af alla dessa mer eller mindre helsosamma, mer eller mindre välluktande preparater, som hennes yrkesbröder dagligen måste ha om händer? Eler skall hon underkasta sig en ny examen, äfven denna inför Londons apotekare, genom hvilken hon får rätt, icke blott att bereda utan äfven föreskrifva medikamenter? Skall hon med ett ord blifva hvad man i London benämner a medical practitioner? Det blir det man får se. Emellertid täflar redan en annan female medical practitioner, miss Elisabeth Blackwell, i rykt. barhet med Londons utmärktaste läkare och tröttar ut sex hästar om dagen under besök hos sina patienter.